När har du rätt att ta ut dröjsmålsränta och med vilket belopp? Här benar vi ut reglerna och hjälper dig att göra rätt.
Ta ut dröjsmålsränta
Du bör ta ut dröjsmålsränta av två skäl:
– för att kompensera dig för den ränteförlust mm som den sena betalningen innebär för dig
– för att förhindra att kunden fortsätter att vara sen med sina betalningar till dig.
I artikeln läser du om dina möjligheter att ta ut förseningsersättning när din kund inte betalar sin fordran i tid. Förseningsersättning får du ta ut utöver dröjsmålsräntan.
Dröjsmålsränta enligt avtal
Enligt räntelagen har säljaren rätt att ta ut dröjsmålsränta från förfallodagen, om förfallodagen är bestämd i förväg. Förfallodagen anses vara bestämd i förväg om köparen och säljaren har avtalat om en viss betalningstid. Det räcker alltså inte att säljaren uppger en viss förfallodag i fakturan, utan det måste finnas en överenskommelse mellan parterna. Överenskommelsen behöver inte vara skriftlig, men i praktiken bör säljaren kunna peka på ett skriftligt dokument för att bevisa att dröjsmålsräntan var avtalad i förväg. Exempelvis kan det nämnas i kataloger eller på hemsidor.
Dröjsmålsränta enligt räntelagen
Om det inte finns något avtal om förfallodag gäller räntelagens bestämmelser. Det är när förfallodagen inte är bestämd i förväg, utan har bestämts ensidigt av säljaren, t ex genom att han skrivit betalningstid på fakturan. Räntelagen ger säljaren rätt att ta ut dröjsmålsränta först från den dag som infaller 30 dagar efter fakturadagen.
Vid fakturering till en konsument måste du ange att du kommer att ta ut dröjsmålsränta vid sen betalning. Annars har du ingen rätt att kräva dröjsmålsränta.
Hur hög får räntan vara?
På samma sätt som när det gäller betalningstiden kan säljaren och köparen avtala om nivån på dröjsmålsräntan. Det är vanligt med ganska höga räntenivåer (20–30%) i sådana avtal, exempelvis i hyrköpsavtal eller kreditkortsavtal.
Om inte parterna har något avtal om räntenivån gäller räntelagens bestämmelser. Räntelagen ger säljaren rätt att ta ut högst referensräntan + åtta procentenheter i dröjsmålsränta.
Beräkning av dröjsmålsränta
Dröjsmålsräntan ska beräknas på fakturabeloppet inklusive moms. Däremot ska ingen dröjsmålsränta utgå på faktureringsavgift, påminnelseavgift eller inkassoavgift. Dröjsmålsränta ska inte heller utgå på dröjsmålsränta som inte har betalats.
Dröjsmålsräntan är en årsränta och per dag eller per månad blir det inte mycket. Vid beräkning av räntan är det vanligt att man utgår från att en månad har 30 dagar och att ett år har 360 dagar.
Se även Dröjsmålsränta i Faktabanken.
Förseningsersättning
Om en fordran inte betalas i tid av en annan näringsidkare har säljaren rätt att, utöver dröjsmålsräntan, ta ut en förseningsersättning på 450 kr. Förseningsersättning får endast tas ut av näringsidkare och enbart om leverantören har rätt att ta ut dröjsmålsränta vid förseningen. Har säljaren rätt till förseningsersättning är motparten skyldig att betala ersättning för betalningspåminnelser och inkassokostnader endast till den del dessa överstiger förseningsersättningen.
Källa; Björn Lundén AB