Felaktiga utbetalningar och bidragsbrott

Det är stora pengar som årligen betalas ut i form av föräldrapenning – ca 36,1 miljarder kr – och tillfällig föräldrapenning – ca 10,3 miljarder kr, sammanlagt ca 46,4 miljarder kr 2023.

2023 fattade Försäkringskassan ca 5 miljoner beslut om tillfällig föräldrapenning och gjorde ca 3,2 miljoner utbetalningar till drygt 959 000 personer. När det gäller föräldrapenning togs 3 miljoner beslut vilket gav 3,9 miljoner utbetalningar till drygt 835 000 personer.

Felaktiga utbetalningar som har sin grund i att personer arbetar men ändå begär ersättning från Försäkringskassan uppskattas till minst 3,2 miljarder kr 2021.

Även om omfattningen av felaktiga utbetalningar av föräldrapenning i relation till samtliga utbetalningar är relativt låg rör det sig om felaktiga utbetalningar av mycket stora belopp. Det framstår också som att arbete trots förmån (ersättning) är en av de vanligaste orsakerna till fel. Studier visar också att andelen misstänkt avsiktliga fel är stor.

Regeringen – Försäkringskassan behöver uppgifter

Regeringen anser att Försäkringskassan har behov av uppgifter om frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning, och därför ska de även få dessa uppgifter.

Ökade kontroller har också en preventiv effekt. Vet man att risken för att Försäkringskassan hittar ett fel, så blir man noggrannare med att lämna korrekta uppgifter. Och de som verkligen vill utnyttja systemet genom att bluffa till sig pengar, kanske också tänker sig för om risken för upptäckt är stor.

Uppgifter ska lämnas på individnivå i AGI

Riksdagen har nu beslutat att alla arbetsgivare ska lämna uppgifter om frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning. Dessa uppgifter ska lämnas på individnivå i arbetsgivardeklarationen.

Skyldigheten att lämna uppgifter om frånvaro ska inte begränsas till arbetsgivare utan bör gälla för alla som omfattas av skyldigheten att lämna arbetsgivardeklarationer (däremot ska denna uppgift inte lämnas i en förenklad arbetsgivardeklararion). Detta kommer att bli väldigt ovanligt för de som inte är arbetsgivare.

Många av remissinstanserna avstyrkte regeringens förslag, speciellt remissinstanserna från näringslivet, med motiveringen att den huvudsakliga arbetsbördan hamnar på arbetsgivarna.

Regeringen – och riksdagen – ansåg dock att det är samhällsekonomiskt mest effektivt att samla in uppgifterna via arbetsgivardeklarationerna, och det innebär för de flesta arbetsgivare en begränsad ökning av den administrativ bördan. Har man som arbetsgivare ett löneprogram, så är dessa uppgifter något som i regel redan registreras i systemet och som då rimligen kommer att överföras per automatik till arbetsgivardeklarationen.

Datum och omfattning ska redovisas

Beslutet innebär att det ska redovisas vilket eller vilka datum som frånvaron inföll och för varje datum även ange omfattningen av frånvaron på arbetsgivardeklarationen.

Om man lämnar en felaktig uppgift, så kommer det dock inte att finnas någon skyldighet för uppgiftslämnaren att ändra en felaktig uppgift som har lämnats i arbetsgivardeklaration.

Ingen sanktionsavgift införs

För att syftet ska uppnås är det viktigt att skyldigheten för arbetsgivare att redovisa frånvarouppgifter får genomslag och att de uppgifter som ska lämnas också faktiskt lämnas. Det är dessutom väsentligt att frånvarouppgifterna är korrekta. Det bör därför övervägas om uppgiftsskyldigheten bör förenas med en sanktion för den som inte lämnar uppgifter eller som lämnar oriktiga uppgifter.

Det finns dock (enligt regeringen) ingen anledning att anta annat än att arbetsgivarna generellt sett kommer att redovisa korrekta uppgifter om frånvaro. De flesta arbetsgivarna använder sig av lönesystem, vilket innebär att uppgifterna som ska lämnas i arbetsgivardeklarationen hämtas direkt från lönesystemet och överförs till Skatteverket.

Trots att det inte införs särskilda sanktioner, så kommer en arbetsgivare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar en oriktig uppgift om frånvaro kunna göra sig skyldig till bidragsbrott eller vårdslöst bidragsbrott. Straffet för bidragsbrott är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Information till betalningsmottagaren

En betalningsmottagare (normalt en anställd) har ett berättigat intresse av att få information om de uppgifter som arbetsgivaren har lämnat i samband med deklarationen.

Därför har den som har lämnat uppgift om en betalningsmottagare, en skyldighet att informera den som uppgifterna avser om de uppgifter som lämnats i samband med deklarationen.

Informationsskyldigheten kan t ex fullgöras genom att det framgår av lönespecifikationen vilka uppgifter som lämnas till Skatteverket.

Ingen lön – ingen uppgift

Uppgifter om frånvaro ska lämnas för varje betalningsmottagare.

Det kan förekomma att en anställds frånvaro från arbetet av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning, har varit så stor att arbetsgivaren inte betalar ut någon ersättning alls en viss månad. När det gäller föräldrapenning är det vanligt att en ersättningsperiod sträcker sig över en längre tid, vilket innebär fullständigt löneavdrag under en eller flera månader.

Om ingen lön (ersättning) betalas ut för en viss månad, så behöver inte arbetsgivaren lämna någon uppgift om frånvaro i arbetsgivardeklarationen. De anställda är då inte betalningsmottagare, och ingen uppgift behöver lämnas.

Skyldigheten att lämna uppgifter om frånvaro omfattar inte heller situationer där den redovisade ersättningen är underlag för statlig ålderspensionsavgift.

När ska uppgiften lämnas?

Uppgifter om frånvaro ska lämnas i samband med redovisning av den ersättning som påverkas av frånvaron.

Det innebär att om en frånvarodag i januari påverkar den lön som betalas ut i februari, så ska den redovisas i samband med arbetsgivardeklarationen för redovisningsperioden februari, dvs den deklaration som lämnas i mars.

Ikraftträdande

Lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn och lagändringarna träder i kraft 1 januari 2025.

Lagen tillämpas första gången i fråga om uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationer som avser redovisningsperioden januari 2025.

Källa; Björn Lundén