februari 28, 2022

Kortare betalningstider

Krav på rapportering av betalningstider

Riksdagen har beslutat att införa en skyldighet för vissa företag att rapportera uppgifter om betalningstider vid köp av varor eller tjänster. På så sätt kommer det att vara möjligt att följa hur betalningstiderna utvecklas år för år.

Långa betalningstider

Långa betalningstider skapar likviditetsproblem och har en hämmande verkan för små företag att utvecklas och växa. Riksdagen vill därför bryta utvecklingen mot allt längre betalningstider i näringslivet och har därför beslutat om att införa en ny lag om rapportering av betalningstider.

För att uppnå syftet med rapporteringskravet ska uppgifterna göras tillgängliga för alla intresserade. Detta ska göra det tydligt vilka företag som kräver längst betalningstider av sina leverantörer och vilka som är sämre på att betala i tid. Uppgifterna ska fungera som ett incitament för de företag som tillämpar längst betalningstider att självmant anpassa tiderna nedåt. För leverantörer kan informationen användas vid avtalsförhandlingar med potentiella kunder.

Ska endast gälla större företag

Den nya lagen innebär att företag med fler än 250 anställda/år (i medeltal de senaste två åren) har en rapporteringsskyldighet av betaltider vid köp av varor och tjänster från företag verksamma inom Sverige som har färre än 250 anställda.

Rapporteringen ska göras till Bolagsverket

Rapporteringen ska göras till Bolagsverket och ska göras en gång per år och avse fakturor som har betalats från och med 1 juli till och med 30 juni följande kalenderår.

Rapporten ska lämnas senast 30 september och informationen ska innehålla genomsnittliga, faktiska betalningstider och genomsnittliga, avtalade betalningstider. Fakturor som betalas för sent ska också rapporteras. De rapporterade uppgifterna ska publiceras och vara sökbara i ett register.

Uppgifterna ska redovisas uppdelat utifrån hur många anställda leverantören har:

  • 0 – 9 anställda
  • 10 – 49 anställda
  • 50 – 249 anställda

Bolagsverket ska förse företag med de uppgifter som företaget behöver för att kunna avgöra vilka leverantörer som är verksamma i Sverige och om hur många anställde de har.

Uppgifter om köp där avtal om omvänd factoring har träffats ska redovisas separat. Med betalningstid avses vid sådana köp tiden för köparens betalning till finansbolaget.

Bolagsverket ska kunna förelägga ett rapporteringsskyldigt företag som inte har rapporterat in uppgifter att fullgöra rapporteringsskyldigheten. Ett sådant föreläggande ska få förenas med vite.

Närmare föreskrifter om rapporteringsskyldigheten bör komma i en förordning och rapporteringen till Bolagsverket bör ske via en ny digital tjänst, enligt propositionen.

Riksdagen skickade med en uppmaning

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den nya lagen bör följas upp och utvärderas.

Ikraftträdande

Lagen ska träda i kraft 1 mars 2022. Rapportering ska ske första gången senast 30 september 2023 och omfatta perioden 1 juli 2022–30 juni 2023.

Regeringens prop 2021/22:50, Näringsutskottets betänkande, 2021/22:NU13

 

Källa:  Björn Lundén AB