februari 28, 2022

Krävdes på ca 21 miljoner i moms – men bolaget fick rätt i kammarrätten

En dom från kammarrätten visar att om Skatteverket beviljat momsregistrering på korrekta uppgifter, så kan man inte senare vägras momslyft med motiveringen att det inte har bedrivits någon momspliktig verksamhet.

Bolag utförde plan- och utvecklingsarbeten

Ett bolag skulle utföra plan- och utvecklingsarbeten som syftade till att färdigställa fastigheter för exploatering. Att ta fram en ny detaljplan skulle bekostas av byggherren, och det var i huvudsak denna tjänst som bolaget tagit på sig att utföra åt byggherrarna, dvs de framtida fastighetsbolagen inom området. För detta jobb skulle de få ersättning på marknadsmässiga villkor liksom för de projektlednings- och konsultkostnader, utredningar samt annat underlag som krävdes för detaljplanens framtagande.

Bolaget ansökte om momsregistrering, vilket beviljades av Skatteverket. I samband med bolagets första redovisningsperiod, ställde Skatteverket ett antal frågor om bolagets verksamhet, som bolaget besvarade, och sedan beviljades bolaget momslyft för denna period.

Skatteverket fann ingen momspliktig verksamhet

Efter drygt 3 år granskade Skatteverket bolaget, och fann då att bolaget inte bedrev – och aldrig hade bedrivit – momspliktig verksamhet (ekonomisk verksamhet), varför man beslutade att neka momslyft för 3,25 kalenderår. Detta innebar att bolaget skulle återbetala ca 21 miljoner kr i moms och ca 4 miljoner kr blev notan för skattetillägg och räntor.

Huvudanledningen var att de fastighetsbolag som bolagets tjänster skulle tillhandahållas till inte existerade. Och detta hade inte framgått av de svar man lämnat på Skatteverkets frågor i samband med deras första redovisningsperiod.

Bolaget överklagade Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten som gick på Skatteverket linje, varför frågan kom att avgöras av kammarrätten.

Kammarrätten gav bolaget rätt

I kammarrätten anförde bolaget bland annat att då bolagets momsregistrering godkändes, måste Skatteverket ha ansett att bolaget haft en avsikt att bedriva momspliktig verksamhet. Rättspraxis från både EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen visar att det inte är möjligt att retroaktivt underkänna bolagets status som beskattningsbar person. Det finns heller inget i bolagets agerande eller i de uppgifter som har lämnats till Skatteverket som styrker att det har förekommit bedrägeri eller missbruk från bolagets sida.

Kammarrätten delade uppfattningen om att ett bolag som har blivit registrerat för moms inte senare kan vägras momslyft på den grunden att bolaget inte har bedrivit någon ekonomisk verksamhet. Detta gäller dock inte om bolaget i samband med registreringen har lämnat ofullständiga uppgifter eller vilseledande uppgifter eller på annat sätt gjort sig skyldigt till bedrägeri eller missbruk.

Bolaget hade i samband med sin första momsdeklaration svarat på frågor från Skatteverket om sin verksamhet och då bland annat uppgett att de skulle börja fakturera när en viss detaljplan hade vunnit laga kraft. Någon uppgift om att fakturamottagarna ännu inte hade bildats och att bolaget efter faktureringen skulle avvecklas lämnades inte.

Enligt kammarrätten innebar inte bolagets svar på Skatteverkets frågor att man lämnat ofullständiga eller vilseledande uppgifter eller att bolaget på annat sätt gjort sig skyldigt till bedrägeri eller missbruk. Att ett bolag påbörjar en verksamhet utan att närmare känna till sina blivande kunder eller att bolaget har till syfte att bara bedriva verksamhet under en viss tid kan knappast vara ovanligt. Inte heller betyder dessa förhållanden i sig att ett sådant bolag inte har för avsikt att bedriva momspliktig (ekonomisk) verksamhet.

Kammarrätten kom därmed fram till att bolaget inte kunde nekas momslyft, och bolaget fick därför rätt i kammarrätten.

Domen har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen (7574–7577-21) som dock ännu inte har avgjort frågan om prövningstillstånd.

Kammarrätten i Stockholm, 6581–6584–20

 

Källa:  Björn Lundén AB