oktober 12, 2022

Momslyft på inköp av kontorsutrustning

Högsta förvaltningsdomstolen ändrade Skatterättsnämndens besked och ansåg att ett bolag får lyfta moms på anställdas inköp av kontorsutrustning som placeras i hemmet.

Inköp av kontorsutrustning till hemarbete

Under coronapandemin har många arbetat hemifrån och idag är det vanligt att de anställda utför sitt arbete i hemmet i stället för i arbetsgivarens lokaler eftersom en stor del av arbetet kan utföras digitalt.

Som en följd av detta erbjuder ett bolag en del av sina anställda, som har arbetsuppgifter som kan utföras hemifrån, att för bolagets räkning köpa in skrivbord och skrivbordslampor. Erbjudandet gäller upp till ett visst maxbelopp och ska köpas in från utvalda leverantörer. Vid betalningen ska de anställda uppge sitt namn och sin adress. Det är den anställde som är betalningsskyldig och som ansvarar för att betalningen sker i rätt tid. Bolagets namn ska dock anges på underlagen samt en text om att beställningen avser inköp av kontorsutrustning för bolagets räkning.

Kvittot eller en fysisk faktura på inköpet ska lämnas till bolaget i dess originalform. Bolaget ersätter den anställde så fort en begäran om ersättning blivit godkänd. Begäran om ersättning godkänns inte om personen faktiskt arbetar på kontoret.

Inget momslyft enligt Skatterättsnämnden

Bolaget vände sig till Skatterättsnämnden (SRN) med frågan om de kunde lyfta moms på dessa inköp.

För att ta reda på om bolaget har rätt till momslyft måste man enligt SRN först ta ställning till vem det är som köper in inventarierna.

Omständigheterna i fallet visar att det är de anställda som beställer möblerna och som uppger sin hemadress som leveransadress. Det är också de anställda som faktureras för inköpen, är betalningsskyldiga och som ansvarar för att betalningen sker i rätt tid. Det är därför enligt SRN de anställda, inte bolaget, som köper in inventarierna. Bolaget kan därför inte göra momslyft på inköpet av kontorsutrustningen.

Högsta förvaltningsdomstolen

Förhandsbeskedet överklagades och har nu avgjorts av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som hade en annan uppfattning än SRN.

HFD började med att konstatera att för att ha rätt till momslyft krävs det att momsen hänför sig till förvärv i verksamheten. Den motsvarande bestämmelsen i momsdirektivet innebär att det fordras att varorna måste ha levererats till bolaget av en annan beskattningsbar person.

I sin bedömning hänvisade HFD till EU-praxis som visar att den omständigheten att det är en anställd som gör ett inköp inte utesluter att det som har köpts kan anses vara levererat till arbetsgivaren som därmed har rätt till momslyft på inköpet.

Mot bakgrund av det som kommit fram av förhandsbeskedet så är det bolaget som slutligen blir ägare till kontorsutrustningen. En av förutsättningarna för att de anställda ska få ersättning för inköpen är också att utrusningen används i bolagets verksamhet. HFD ansåg därmed att de anställda får anses agera för sin arbetsgivares räkning när de inom ramen för sin anställning köper in kontorsutrustningen.

HFD konstaterade därmed att även om det var de anställda som i första ledet köpte in kontorsutrustningen ska bolaget inte vägras momslyft. Bolaget har låtit de anställda köpa in kontorsutrustningen för bolagets räkning. Utrustningen anses därför vara levererad till bolaget av en annan beskattningsbar person i momsdirektivets mening, vilket innebär att det rör sig om ett förvärv i bolagets verksamhet.

Hör till stadigvarande bostad?

HFD påpekade att enligt momsreglerna får moms inte lyftas på utgifter som hör till stadigvarande bostad. Om den regeln är tillämplig i detta fall har dock inte prövats av SRN. Målet återförvisades därför till SRN för en prövning i frågan.

Högsta förvaltningsdomstolen 4525-21

Källa; Björn Lundén