mars 31, 2023

När kunden inte betalar påminnelser, inkassokrav m m

Vilka åtgärder kan du vidta när din kund inte betalar? Får du skicka inkasso direkt och vilka möjligheter har du att vända dig till Kronofogden?

Kunden betalar inte

För att öka dina möjligheter att få betalt är det viktigt att du fakturerar så snart som möjligt efter att tjänsten är utförd eller varan levererad. Därefter bör du bevaka fakturan och kontrollera om betalningen kommer in i tid.

Om du inte får betalt ska du ganska snabbt skicka en påminnelse till din kund. Om du trots påminnelsen inte får betalt är nästa steg att påbörja ett inkassoförfarande genom att skicka ett inkassokrav.

För att du ska kunna begära utmätning av skulden genom Kronofogden måste du ansöka om betalningsföreläggande eller stämma kunden i domstol.

Betalningspåminnelse

Betalar inte kunden i tid bör du skicka en betalningspåminnelse. På så sätt gör du kunden uppmärksam på att han eller hon inte har betalat i tid och att ränta mm kommer att tas ut om kunden inte betalar.

Det finns inte några formella krav på hur betalningspåminnelsen ska se ut. Det finns heller inget som säger att du måste skicka en betalningspåminnelse innan du går vidare till inkassoåtgärder. Det är dock god inkassosed att göra så.

Högst en påminnelseavgift

För att du ska ha rätt att ta ut ersättning för påminnelsen, så kallad påminnelseavgift, måste du och kunden ha avtalat om detta. Enligt lag får du ta ut högst 60 kr per påminnelse. Du får endast ta ut en påminnelseavgift per fordran, så om du skickar t ex 2 påminnelser för samma fordran blir det alltså inte 2 x 60 kr utan endast 60 kr.

Inkassokrav

Betalar inte motparten trots påminnelsen är nästa steg att skicka ett inkassokrav. Du kan skicka inkassokravet själv eller anlita ett inkassoföretag som hjälper dig att driva in fordringen.

Inkasso är ett i lag reglerat förfarande som ger dig ett påtryckningsmedel mot din kund, som du använder för att få betalt för din fordran. I och med inkassokravet informerar du köparen om att du överväger att inleda rättsliga åtgärder. Det är i regel en förutsättning att du skickat ett inkassokrav innan du går vidare med betalningsföreläggande eller stämning i domstol. Läs mer om detta längre fram i artikeln.

Inkassokravets innehåll

För att kravet ska räknas som ett inkassokrav ska det enligt lag vara skriftligt och innehålla följande uppgifter:

– fordringsägare
– skulden (hur stor den är, förfallodatum och vad skulden avser)
– eventuell dröjsmålsränta och hur den är beräknad
– inkassokostnad
– information om att du kommer att ansöka om betalningsföreläggande eller stämning och utmätning om kunden inte betalar
– tidsfristen, dvs ett senaste betalningsdatum då skulden ska vara betald tillsammans med en information om att du annars kommer att gå vidare på det sätt som du beskrivit. Tidsfristen ska vara minst 8 dagar
– information om hur kunden ska betala skulden, t ex till ditt plusgiro- eller bankgirokonto.

Precis som när det gäller betalningspåminnelser bör du agera relativt snabbt om inte kunden betalar på uppmaning av inkassokravet.

Inkassokostnad

Man har enligt lag rätt att debitera högst 180 kr i inkassokostnad för ett skriftligt inkassokrav. Det krävs inget avtal för att man ska ha rätt att ta ut denna inkassokostnad, men skulden måste naturligtvis vara förfallen.

Högst ett inkassokrav per fordran

Det är inte tillåtet att skicka hur många inkassokrav som helst till en och samma kund för samma skuld. Man får skicka högst ett inkassokrav per fordran. Därefter måste du välja om du ska gå vidare eller om du ska skriva av skulden.

Betalningsföreläggande

Om kunden inte betalar trots inkassokravet måste du ställa dig frågan om du ska inleda ett rättsligt förfarande, det vill säga ansöka om betalningsföreläggande eller stämning vid tingsrätten.

Om du väljer att gå vidare är normalt nästa steg att ansöka om betalningsföreläggande. Denna ansökan görs hos Kronofogden.

För att du ska kunna få ett betalningsföreläggande måste du som huvudregel först ha skickat ett inkassokrav. Detta gäller inte om kunden uppenbarligen försöker dra sig undan betalning eller om det finns särskilda skäl, t ex att fordringen inom kort kommer att preskriberas.

Utslag

Om din ansökan om betalningsföreläggande går igenom får du ett utslag (beslut) av Kronofogden. Utslaget är en exekutionstitel som kan ligga till grund för utmätning. Utmätning görs automatisk om inte du har sagt annat.

Ingen prövning

Om kunden opponerar sig mot (bestrider) kravet kan inte Kronofogden besluta om betalningsföreläggande, på grund av att de inte kan pröva om kravet är korrekt. Men om du begär det överför Kronofogden ärendet till tingsrätten.

Stämning till tingsrätten

Om din kund bestrider din fordran, dvs om han anser att den är felaktig på något sätt, så säger man att fordran är tvistig. För att gå vidare måste du i dessa fall ansöka om stämning vid domstol.

En stämningsansökan lämnas in till tingsrätten på den ort där din kund har sin verksamhet respektive där kunden är folkbokförd om det rör sig om en privatperson.

Dom

Om domstolen anser att du har rätt får du en dom på detta. Domen är en exekutionstitel som kan ligga till grund för utmätning.

Utmätning

När Kronofogden beslutat om betalningsföreläggande eller tingsrätten fastställt din kunds betalningsskyldighet, kan en utmätning göras. Detta innebär att Kronofogden verkställer betalningsföreläggandet eller tingsrättens dom på betalningsskyldighet genom att ta kundens egendom i anspråk.

Vid betalningsföreläggande verkställer Kronofogden utmätningen automatiskt. Om du inte vill att Kronofogden ska göra en utmätning måste du ange detta i din ansökan om betalningsföreläggande.

Har tingsrätten fastställt kundens betalningsskyldighet måste du därefter ansöka om utmätning om du vill få en sådan genomförd.

Källa; Björn Lundén

Kategorier

Länkar

ImageImageImageImage

Fler nyheter

feb. 01, 2024

Trav och moms – SRN fann

jan. 31, 2024

Nya regler för årsredovisning i bostadsrättsföreningar

jan. 29, 2024

Frivillig momsskyldighet – klargörande av begreppet stadigvarande användning

jan. 29, 2024

Nya lagar 2024

jan. 11, 2024

Fyllnadsinbetalning – undvik höga räntekostnader på skattekontot

nov. 28, 2023

Personaloption blir skattepliktig

nov. 28, 2023

Skattereduktionen omfattar inte lastbalanserare

nov. 28, 2023

Nekas ROT-avdrag för ombyggnad av uthus

nov. 28, 2023

Försäljning av A-traktorer var näringsverksamhet

nov. 28, 2023

Skatteplanering inför nyår

nov. 06, 2023

Oförändrad skiktgräns för statlig skatt 2024

nov. 06, 2023

Styvbror är inte närstående enligt inkomstskattelagen

nov. 06, 2023

Tjänstebil och skattefri laddning

nov. 06, 2023

Skatteverket fortsätter att granska riskbranscher

nov. 06, 2023

Tjänstepensioner ska beskattas i Sverige

nov. 06, 2023

Momslyft på kostnader vid försäljning av dotterbolag

sep. 29, 2023

Digitala bolags- och föreningsstämmor

sep. 29, 2023

Prisbasbeloppen 2024

sep. 29, 2023

Höjt jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer

sep. 29, 2023

Moms – höjd omsättnings-gräns och 12% på konstverk mm

sep. 29, 2023

Tillfälligt höjt ROT-avdrag

sep. 29, 2023

Budgetpropositionen 2024

sep. 29, 2023

Vårpropositionen 2023

jun. 26, 2023

Full moms på dressincykling

jun. 26, 2023

Förmånsbeskattning för anställda vid konferensresa till New York

jun. 26, 2023

Frivillig moms – flera hyresgäster i samma lokal

jun. 26, 2023

Inget momslyft på kontorsutrustning i bostad

jun. 26, 2023

Höjt tak vid forskning och utveckling

jun. 26, 2023

Skattefri laddning på arbetsplatsen

maj. 05, 2023

Vårpropositionen 2023