Efter utlandsflytten behöll makarna sin permanentbostad som fritids- och övernattningsbostad. Behåller man bostaden även efter utflyttning är det enligt Högsta förvaltningsdomstolen en tungt vägande faktor vid bedömningen om en person har väsentlig anknytning. Även utlandsvistelsens längd har betydelse för bedömningen.

Väsentlig anknytning
Obegränsat skattskyldig för alla inkomster som förvärvats både i Sverige och i utlandet är den som:

– är bosatt i Sverige,
– stadigvarande vistas i Sverige (normalt minst sex månader), eller
– har väsentlig anknytning till och tidigare har varit bosatt i Sverige.

Vid bedömningen av om det finns väsentlig anknytning till Sverige görs en samlad bedömning av flera faktorer. Vid bedömningen tas hänsyn till bland annat följande:

– om personen har svenskt medborgarskap
– hur länge personen har varit bosatt i Sverige,
– om personen har bostad i Sverige som är anpassad för åretruntbruk
– om personen bedriver näringsverksamhet i Sverige
– om personen har sin familj här
– om personen har en fastighet i Sverige och liknande förhållande.

Frågan om väsentlig anknytning ska avgöras efter en samlad bedömning av alla omständigheter, även utlandsvistelsens längd ska beaktas.

Bakgrund
A och hans fru B är bosatta utomlands. A flyttade 2017 från Sverige men B valde att bo kvar i Sverige till 2020 då hon flyttade efter sin man.

Makarna äger tillsammans en bostadsrättslägenhet i Sverige som tidigare var deras permanentbostad. Denna lägenhet upphörde att vara A och B:s permanentbostad 2017 respektive 2020 när de flyttade från Sverige.

Lägenheten används sedan dess som makarnas fritids- och övernattningsbostad när de är i Sverige. A äger också hälften av ett mindre fritidshus, samt 90% av en bostadsrättslägenhet som är makarnas sons bostad.

Makarnas avsikt var att som mest vistas 70 dagar per år i Sverige.

Obegränsat skattskyldig i Sverige?
A funderade på att börja ta ut sin tjänstepension och ville veta om han skulle anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige från och med ingången av 2023 på grund av att han hade väsentlig anknytning hit (fråga 1).

Om så är fallet ville han veta om svaret blir annorlunda 2024 när det har gått mer än fyra år sedan även hans fru B bosatte sig utomlands (fråga 2).

Väsentlig anknytning enligt SRN
Frågan behandlades först av Skatterättsnämnden (SRN) som påpekade att även om A flyttade från Sverige 2017 har den gemensamma lägenheten fortsatt att vara hans frus permanenta bostad tills hon flyttade 2020. I dessa sammanhang behandlas makar som en enhet. Vid ingången av 2023 har det då bara gått knappt tre år från det att lägenheten upphörde att vara makarnas permanentbostad.

Vid en samlad bedömning ansåg SRN att A har väsentlig anknytning till Sverige även efter ingången av 2023 (fråga 1). Detsamma gäller 2024 när det har gått mer än fyra år sedan B bosatt sig i landet (fråga 2).

Förhandsbeskedet överklagades och har nu avgjorts i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

HFD fastställer förhandsbeskedet
HFD inleder med att konstatera att den omständigheten att en enskild behåller sin tidigare permanentbostad är en tungt vägande faktor vid bedömningen. Det tyder på att personen inte är beredd att helt bryta banden med Sverige (HFD 2020 ref 25 p 15. En annan viktig omständighet är utlandsvistelsens längd (HFD 2019 ref 12 p 19).

I det aktuella fallet var den gemensamma bostaden hustruns permanenta bostad tills hon flyttade utomlands 2020. Fram tills dess var bostaden således parets gemensamma hem. Därefter behöll makarna bostaden som fritids- och övernattningsbostad. Att A äger en del i ett fritidshus och är huvudsaklig ägare av en bostadsrätt som sonen bor i är enligt HFD omständigheter som ska beaktas men har i detta fall ingen större betydelse.

Vid en samlad bedömning, där även hänsyn tas till den tid som A vistats utomlands, anser HFD att A har väsentlig anknytning till Sverige 2023 och 2024.

HFD fastställer därmed SRN:s förhandsbesked.

Högsta förvaltningsdomstolen 6452-23
Källa; Björn Lundén AB