En styrelseledamot i ett aktiebolag som gick dåligt upprättade kontrollbalansräkning för sent. Den för sent upprättade kontrollbalansräkningen visade att bolagets egna kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Därmed ansågs styrelseledamoten vara personligt ansvarig för bolagets förpliktelser från det att skyldigheten att upprätta en kontrollbalansräkning hade inträtt.

Styrelsens skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning
Aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om när styrelsen ska upprätta kontrollbalansräkning (25 kap 13 § ABL). Styrelsen ska upprätta kontrollbalansräkning om det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet (den kritiska gränsen).

Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet understiger denna gräns måste styrelsen kalla till en extra bolagsstämma. På bolagsstämman ska styrelsen ta ställning till om bolaget ska försöka återställa hela det egna kapitalet eller likvideras. En kontrollbalansräkning behöver dock inte upprättas om det finns dolda övervärden som täcker kapitalbristen. Om inte dessa regler följs kan styrelsen bli personligt betalningsansvarig för de skulder bolaget drar på sig.

Aktiebolaget börjar gå dåligt – men är snart tillbaka på fötter
Astrid startade ett aktiebolag 2007 där hon också var styrelseledamot. Revisorn meddelade Astrid vid bokslutet i augusti 2017 att bolaget gick dåligt och den 31 oktober upprättades en kontrollbalansräkning som innefattade ett aktieägartillskott på 200 000 kr vilket hon enligt egen utsago betalade in. Aktieägartillskottet bokfördes dock aldrig eller tillfördes bolaget på annat sätt. Först under 2018 började bolaget återigen gå bra men senare avtog försäljningen och bolaget gick i konkurs 2019.

Det är vid tiden efter tillskottet som Astrids styrelseageranden ifrågasätts. Trots det påstådda tillskottet om 200 000 kr hade bolaget efter bokslutet 2017 en kapitalbrist – och styrelsen borde ha upprättat en kontrollbalansräkning under 2018.

Kontrollbalansräkning upprättades för sent, enligt tingsrätten
Astrid menade att bolagets ekonomi såg bra ut under delar av 2018 och att det därmed inte var nödvändigt att upprätta en kontrollbalansräkning förrän i december 2018. Astrid ansåg att bolaget skulle fått ett positivt resultat om det hade bedrivits vidare efter bokslutet 2018. Verksamheten bedrevs dock inte vidare på grund av hälsoskäl och gick därför i konkurs under 2019.

Tingsrätten (TR) konstaterade att bolaget hade gått med förlust och uppvisat ett negativt eget kapital efter bokslutet 2017. Det aktieägartillskott som hade tagits upp i kontrollbalansräkningen 2017 hade heller aldrig bokförts eller tillförts bolaget. Att det egna kapitalet återställdes under 2018 har enligt TR ingen betydelse. Styrelsen var därmed skyldig att upprätta kontrollbalansräkning under det första halvåret eller senast i augusti 2018 när kapitalbristen uppkommit.

Överklagade till hovrätten
Astrid överklagade beslutet till hovrätten (HR). Enligt HR ska bedömningen om personligt ansvar för styrelsen göras i två steg. I första hand måste man konstatera att den kritiska gränsen har passerats (alltså att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet). I andra hand krävs att styrelseledamoten varit försumlig.

Att den kritiska gränsen passerats rådde det inga tvivel om – skyldigheten för styrelsen att agera gällde redan från början av 2018 enligt HR. Bolaget har heller inte tillförts det aktieägartillskott som fanns upptaget i kontrollbalansräkningen den 31 oktober 2017 trots revisorns uppmaningar.

Gällande Astrids försumlighet så har hon haft full tillgång till ekonomiska rapporter och varit medveten om bolagets situation. Att hon varit sjuk har inte reducerat hennes ansvar att upprätta kontrollbalansräkning. Hon har därför varit försumlig och som styrelseledamot har hon därmed inte uppfyllt sina skyldigheter gentemot bolaget. HR höll med om TR:s bedömning att Astrid var personligt ansvarig för bolagets skulder

Svea Hovrätt T 6271-21

Källa; Björn Lundén