Trav och moms – 2017–2023 – en stormig tid

De senaste åren – 2017–2023 – har det stormat rejält inom travsporten. Inledningen till detta var att Skatteverket bytte fot när det gäller moms på prispengar. I ett ställningstagande hösten 2017 meddelade Skatteverket att prispengar vid idrottstävlingar inte är en momspliktig omsättning. Denna nya uppfattning (ställningstagande) skulle tillämpas från 1 januari 2018.

Som idrottsutövare räknas i det här sammanhanget även tävlingshästar inom trav och galopp och därmed påverkas även ägare till trav- eller galopphästar. Om prispengar är den enda inkomsten i verksamheten får moms inte lyftas på utgifterna i verksamheten. Finns även andra inkomster, från t ex avel eller annan handel med hästar, kan det finnas rätt att lyfta hela eller en del av momsen.

Efter detta har det som sagt stormat. Men så i slutet av 2024 fastställde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Efter den domen trodde nog de flesta att det sista kapitlet i denna historia var skriven (men icke).

Det HFD fastställde var följande

Rättsfallet handlade om en licensierad travtränare – Lasse – som sedan ett antal år tillbaka drev verksamhet med travhästar. Verksamheten var också momsregistrerad. Lasse hade årligen ägt 3-4 hästar som tränats kontinuerligt, och hästarna hade tävlat vid 50-60 tillfällen per år.

Skatteverket beslutade att verksamheten inte var momspliktig (avregistrerade momsen) då det inte var en ekonomisk verksamhet, när verksamheten endast består i att ställa upp i tävlingar mot en startpeng. Detta då det endast är möjligt att ha ett begränsat antal försäljningar per år, avtal endast kan tecknas för varje försäljningstillfälle, ersättningsnivån var låg och hästägaren kan inte påverka denna.

I domen skrev HFD bland annat följande:

• Startpengar som lämnas för samtliga hästar som startar i ett lopp – oavsett placering – är en momspliktig omsättning då det har ett sådant direkt samband med hästägarens tillhandahållande som krävs för att det ska vara en momspliktig omsättning. Prispengar – däremot – som är beroende av hästens placering, saknar ett sådant samband.
• Startpengen är dock inte tillräckligt för att det ska handla om momspliktig verksamhet. Det krävs också att den som ”tillhandahåller tjänsten” är en beskattningsbar person, dvs bedriver momspliktig verksamhet. Med sådan verksamhet menas bland annat nyttjande av materiella tillgångar i syfte att fortlöpande få intäkter av dem. När det gäller tillgångar som kan användas både i ekonomisk– och privatverksamhet (t ex hästar), ska samtliga omständigheter beaktas för att avgöra om tillgången för att fortlöpande vinna intäkter, t ex den faktiska tid som tillgången används i verksamheten, antal kunder och storleken på intäkterna.
• Lasse – i det aktuella fallet – bedrev tävlingsverksamhet med travhästar och hade fortlöpande intäkter i form av startpengar. Tävlingsverksamheten hade bedrivits under lång tid och i stor omfattning, hästarna användes enbart i den verksamheten. Detta talade för att Lasse skulle anses bedriva ekonomisk verksamhet. Att en stor del av hans intäkter var prispengar saknade betydelse för frågan om Lasse bedrev momspliktig verksamhet, enligt HFD.

Kammarrätten har avgjort ett antal rättsfall

Svensk Travsport blev jublande glada över domen från HFD. Ett besked som man menade borde medföra att alla processer mot hästägare som pågick i förvaltningsdomstolarna skulle dömas i hästägarens favör. Man krävde också att Skatteverket skulle återkalla sitt tidigare ställningstagande.

Så blev dock inte fallet, och något nytt ställningstagande från Skatteverket har inte heller kommit, trots att man meddelade att man skulle se över ställningstagandet och analysera vilken betydelse domen har.

Skatteverket har däremot fortsatt på den inslagna vägen, dvs hävdat att verksamheter inte är momspliktiga och därför nekat momslyft.

Skatteverket förlorade med 5-1 i Sundsvall

Nyligen har sex stycken fall avgjorts av kammarrätten (KR) i Sundsvall och ett antal domar i Göteborg där man prövat frågan om man bedriver ekonomisk verksamhet eller inte. Skatteverket förlorade i samtliga domar utom en.

Varför fortsätter Skatteverket att driva denna fråga?

Ja, den frågan är det många som ställer sig. Inte minst Svensk Travsport. Men Skatteverket fortsätter att neka viss hästverksamhet från att momsregistrera sig, avregistrerar andra från moms och återkräver moms som man tidigare har lyft.

Nu gäller detta många rättsfall som har avgjorts av KR där Skatteverkets uppfattning (högst sannolikt) visat sig vara felaktig. Frågan är ju hur många som har avregistrerats från moms och nekats momslyft, som inte har kunnat/orkat/velat driva frågan rättsligt? Eller som har drivit frågan, men som fastnat i förvaltningsrätten.

Rimligen anser Skatteverket att de har rätt, och att rättsläget är oklart. Det Skatteverket driver är två olika frågor:

• Hur många tävlingstillfällen och/eller antal hästar krävs för att det ska handla om ekonomisk verksamhet (momspliktig verksamhet)? Och påverkas detta av om hästarna är i professionell träning eller inte. I HFD-domen handlade det om att man årligen ägt 3-4 hästar som tränats kontinuerligt, och hästarna hade tävlat vid 50–60 tillfällen per år.
• Upplägget med startpeng till samtliga startande i ett travlopp handlar om förfarandemissbruk. Skatteverket menar att detta är en konstruerad transaktion och att syftet med startpengen är att hästägarna ska uppnå en fördel som strider mot syftet med momslagen och momsdirektivet. Hästägarna kände till – eller borde ha känt till – att de deltog i ett förfarandemissbruk.

Verksamheten i de olika fallen

Hur såg då den ekonomiska verksamheten ut i de verksamheter som avgjordes av kammarrätten?

Ja, i det (1) fall då KR gick på Skatteverkets linje handlade det om:

• En verksamhet (HB) med två hästar (ägd till 50%) som under åren 2020–2023 startat vid totalt sex tillfällen. Hästarna var uppstallade hos proffstränare, och hade aldrig använts för privat bruk.

KR kom då fram till att: – ”Även om det framstår som att bolagets verksamhet pågått under en längre tid och det inte finns skäl att misstro bolagets uppgift att hästarna inte använts för privat bruk är verksamheten av sådan ringa omfattning att den inte kan anses bedrivas i syfte att fortlöpande vinna intäkter. Det är därför inte fråga om ekonomisk verksamhet i mervärdesskatterättslig mening.”

Nedan refereras tre fall då KR ansåg att det handlade om ekonomisk verksamhet (momspliktig verksamhet), och alltså gjorde en annan tolkning än Skatteverket:

• Handelsbolag som haft travverksamhet och varit registrerad för moms sedan 2008. Under åren har man haft 6 stycken hästar som startat vid 149 tillfällen och under alla år varit i professionell träning, och inte har kunnat nyttjas privat. I närtid har man haft en häst (ägd till 75%) som startat 11 gånger 2021 och 7 gånger 2022.

KR fann att under de aktuella perioderna, maj-augusti 2021, hade handelsbolaget bedrivt kontinuerlig travtävlingsverksamhet i syfte att vinna intäkter, och att det därför handlade om momspliktig verksamhet.

• Enskild firma som varit momsregistrerad sedan 2014 för tävlingsverksamhet med travhästar. Två hästar har tävlat, under 2021 i 16 lopp, dvs man har fortlöpande haft intäkter i form av startpengar. Hästarna har varit i träning hos licensierad tränare, och något privat användning har inte framkommit.

KR fann att verksamheten har bedrivits i en inte obetydlig omfattning och måste anses bedrivas i syfte att fortlöpande vinna intäkter. Den tävlingsverksamhet som man bedrivit utgör alltså ekonomisk verksamhet.

• Enskild firma som sedan 2014 varit momsregistrerad för tävlingsverksamhet med travhästar. Som mest har man haft tre hästar som tävlat. Under den granskade perioden har man haft 1 häst som ställt upp i 8 lopp 2021, 12 lopp 2022, och 17 lopp under 2023 och 2024. Under 2024 utökades verksamheten med ytterligare en häst i tävling. Ägaren är licensierad B-tränare och det har inte framkommit att hästen nyttjats privat.

KR fann att verksamheten har bedrivits i en inte obetydlig omfattning och får anses bedrivas i syfte att fortlöpande vinna intäkter. Den tävlingsverksamhet som bedrivits utgör alltså ekonomisk verksamhet och hon har därmed rätt att lyfta moms på sina kostnader i verksamheten.

Verksamheten behöver inte vara så omfattande

Ovan har vi valt att referera tre av de rättsfall där kammarrätten gjorde en annan bedömning än Skatteverket. Och som ni ser, så räcker det med en ganska blygsam verksamhet (t ex en häst som tävlat ca 12 gånger/år de senaste 3 åren) för att den ändå ska betraktas som ekonomisk verksamhet (momspliktig verksamhet).

Förfarandemissbruk

Skatteverket har också i samtliga fall hävdat förfarandemissbruk (se ovan). Men inte heller den uppfattningen delades av kammarrätten.

Vad händer nu?

Ja, vad händer nu? Kommer Skatteverket att stilla sig en smula när det gäller ”jakten” på de med travtävlingsverksamhet? Ja, det är ju möjligt.

Svensk Travsport har ju sedan 2023 när förhandsbeskedet kom, uppmanat sina medlemmar att begära omprövning pga ändrad rättspraxis, och krävt att Skatteverket ska ändra sitt ställningstagande. Ett krav som upprepades efter att HFD fastställde förhandsbeskedet.

I en rättsfallskommentar (8-190828-2025) skriver Skatteverket att domarna visar att det är fråga om ekonomisk verksamhet när tävling med hästar mot startpeng görs kontinuerligt och att denna tävlingsverksamhet kan vara av mindre omfattning än vad som var fallet i HFD-domen (se ovan). Man meddelar också att domarna innebär att de delar i ställningstagandet (8-902676) som berör trav och galopp, inte längre är relevant att tillämpa.

När det gäller frågan om förfarandemissbruk avvaktar Skatteverket pågående processer i Kammarrätterna i Stockholm och Jönköping. Detta för att få en heltäckande bild av rättsläget i frågan. Därefter kommer man att analysera vilka slutsatser som kan dras av kammarrättsdomarna. I övriga ärenden gällande tävlingsverksamheter med hästar mot startpengar kommer Skatteverket inte att driva frågan om förfarandemissbruk.

Rimligen kommer väl Skatteverket att överklaga några av dessa KR-domar till HFD. De verkar ju vilja veta hur lågt man kan lägga ribban, för att ändå ha momspliktig verksamhet. Om KR har rätt, så är det ju betydligt lägre än de 50-60 tävlingstillfällen per år, som gällde i det förhandsbesked som HFD fastställde under 2024.

Om någon/några av domarna överklagas till HFD så få vi se om de beviljas prövningstillstånd. Det är inte speciellt många KR-domar som får det, och det är väl inte helt säkert att HFD delar Skatteverkets uppfattning om att detta är en svårbedömd fråga som skulle må bra av tydligare rättspraxis.

Källa; Björn Lundén