Bryta lågkonjunktur och stödja hushållen

Mot bakgrund av att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och att många har det svårt att få det att gå ihop så har regeringen förslag på ett antal åtgärder som ska stärka människors plånböcker och hushållens ekonomi. När budgeten presenterades, så visade finansministern att en familj (polis, sjuksköterska och två barn) kommer att få ca 1 800 kr mer i plånboken/månad. Totalt satsar man ca 50 miljarder kr på olika skattesänkningar av det totala reformutrymmet på ca 79 miljarder kr.

Det finns också en hel del förslag som berör företagare och företagande, t ex nya 3:12-regler och ungdomsrabatt på arbetsgivaravgifter.

Men det finns också några förslag som regeringen presenterade i våras, men som inte ryms inom årets budget. Vi tänker då främst på förslaget om sänkt bolagsskatt.

Hur mår Sverige? Vad väntar bakom hörnet?

Finansministerns rapport om Sveriges ekonomiska läge och prognosen för kommande år, kan egentligen sammanfattas med ett ord – osäkerhet.

De senaste åren har varit tuffa, med pandemin, höga energipriser, hög inflation och krig i Europa. I slutet av 2024 började dock ekonomin att återhämta sig. Men så kom handelskriget – en situation där världen aldrig befunnits sig tidigare – som innebär en finansiell turbulens som tynger hushåll och företag. En lägre omvärldsefterfrågan leder till minskad export, och höjda tullar vid handel med USA.

Regeringen ser därför en negativ tillväxt på kort sikt, och att tillväxten kommer att dämpas. Ryckigheten gör marknaden osäker. Ett annat orosmoln för Sverige och hela EU är att Tysklands ekonomi står och stampar med låg eller ingen tillväxt.

Nedan kommer några nyckeltal från regeringen som visar prognosen för åren 2025–2027.

Sänkt skatt på arbete

Regeringen föreslår sänkt skatt på arbete genom en förstärkning av jobbskatteavdraget med ca 17,4 miljarder kr. Förslaget kommer att presenteras i en egen proposition under hösten, men i september lanserades förslaget enligt nedan.

Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster, vilket i detta fall är de med arbetsinkomster som överstiger ca 192 000 kr (ca 16 000 kr/månad). Skattesänkningen som andel av inkomsten blir som störst vid en inkomst på ca 39 900 kr/månad 2026. I genomsnitt sänks skatten med ca 3 800 kr/år för de som omfattas av förslaget.

Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

Sänkt skatt på pension

Även pensionärer ska få behålla mer av pensionen, och tanken är att skatten ska sänkas lika mycket som för personer som arbetar.

Detta sker genom att det förhöjda grundavdraget höjs för de med förvärvsinkomster som överstiger ca 192 000 kr (ca 16 000 kr/månad) 2026. En höjning av det förhöjda grundavdraget innebär en bred skattesänkning för äldre eftersom det gynnar både ”pensionärer” och de som har fyllt 66 år, men ändå fortsätter att arbeta.

Förslaget innebär att skatten i genomsnitt minskar med ca 2 300 kr/år för de som omfattas av förslaget.

Nedan ser du effekten av förslaget för personer över 66 år:

Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning

Regeringen vill sänka skatten på sjuk- och aktivitetsersättning. med så pass mycket att skatteklyftan mellan personer som har sjuk- och aktivitetsersättning och personer med arbetsinkomst försvinner helt. Enligt dagens regler är denna typ av inkomster som ligger mellan ca 54 000 kr och 192 000 kr högre beskattade än inkomster som faller under reglerna för jobbskatteavdraget (arbetsinkomster).

I snitt innebär denna förändring ca 1 800 kr/år i sänkt skatt för de som omfattas av förslaget, som föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

SINK 20%

Regeringen föreslår en sänkning av den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK).

Personer som är bosatta utomlands och som arbetar i Sverige i högst sex månader kan ansöka om att få beskatta sina inkomster enligt SINK-reglerna. Då görs ett definitivt skatteavdrag med 25% av lönen, och någon beskattning sker då inte enligt reglerna i inkomstskattelagen. Här kan du läsa mer om SINK.

Regeringen föreslår nu att SINK-skatten ska sänkas från 25% till 20%. Sänkningen ska dock göras i två steg, 2026 sänks skatten till 22,5% (tillämpas på inkomster som tas emot efter 31 december 2025) och 2027 sänks skatten till 20% (tillämpas på inkomster som tas emot efter 31 december 2026).

En annan grupp – kanske den största gruppen – som beskattas enligt SINK-reglerna är utlandssvenskar. När regeringen presenterade förslaget, var fokus just på utlandssvenskar som man menade alltid ska känna sig som en del av Sverige. De använder inte heller välfärdssystemen i samma utsträckning som personer bosatta i Sverige, enligt regeringen, varför en sänkning av skatten är motiverad.

Ungdomsrabatt på arbetsgivaravgiften

Regeringen föreslår en tidsbegränsad ungdomsrabatt på arbetsgivaravgiften. Det kommer att vara en rabatt för unga (enligt tidigare modell), som vid årets ingång har fyllt 18 år men inte 23 år.

Rabatten innebär att arbetsgivare endast kommer att betala två tredjedelar av arbetsgivaravgiften (20,81%), på ersättningar upp till 25 000 kr. Detta innebär att kostnaden kan minska med 2 651 kr/månad och anställd enligt regeringen.

Syftet är att göra ungdomar mer anställningsbara, och är en åtgärd som vi känner igen. De senaste ungdomsrabatterna innebar att från 1 augusti – 31 december 2023 betalades bara ålderpensionsavgiften (10,21%) på lön till ungdomar som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år. Under perioden 1 januari 2021–31 mars 2023 gällde en rabatt för ungdomar som fyllt 18 år men inte 23 år vid årets ingång, som innebar att arbetsgivaravgiften var 19,73%.

Förslaget föreslås träda i kraft 1 april 2026 och ska gälla till och med 30 september 2027.

Resor till arbetet – gränsen höjs till 15 000 kr

Regeringen föreslår att beloppsgränsen för avdrag för resor till och från arbetet ska höjas till 15 000 kr. Det nya förslaget är alltså en ökning med 4 000 kr från nuvarande belopp. Detta innebär att avdrag för resor till och från arbetet endast får göras för den del av beloppet som överstiger 15 000 kr.

Beloppet har varit oförändrat sedan 2017. Någon justering har alltså inte gjorts på ett antal år samtidigt som de schablonbelopp som får dras av för arbetsresor med egen bil eller förmånsbil har höjts och kostnaderna för resor med allmänna färdmedel har ökat. För att bättre spegla prisutvecklingen och tidigare höjningar av schablonbeloppen för bilresor så anser regeringen nu därför att beloppsgränsen bör höjas från 11 000 kr till 15 000 kr.

Förslaget omfattar resor till och från arbetet, resor till och från utbildningsplatsen och inställelseresor. Det nya beloppet ska gälla från 1 januari 2026 och gäller då resor som görs inkomståret 2026.

Förslaget kommer att presenteras i en egen proposition under hösten, men i september lanserades förslaget enligt ovan.

Tillfälligt sänkt matmoms

Regeringen föreslår sänkt moms på livsmedel för att pressa matpriserna och underlätta för hushåll med ansträngd ekonomi.

• Sänkt matmoms – från 12% till 6% – under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027.

En barnfamilj beräknas kunna spara cirka 6 500 kr/år genom denna sänkning.

För att säkerställa att momssänkningen faktiskt leder till lägre priser i butik, ska en matpriskommission inrättas med Konsumentverket som samordnande myndighet.

Regeringen vill också att det ska bli lättare att driva matbutik och öka konkurrensen. Tillväxtverket ska därför få i uppdrag att förenkla reglerna för dagligvaruhandeln. Även Konkurrensverket ska hjälpa till med detta, deras uppdrag blir att vägleda kommuner i etableringsfrågor.

Nya 3:12-regler och andra regelförenklingar

Regeringen föreslår förbättringar av 3:12-regelverket som ska innebära stora förenklingar. Dessa har ju aviserats tidigare via en lagrådsremiss, och är (förhoppningsvis) kända. Några exempel på de nya reglerna:

• att dagens förenklingsregel och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare,
• att man får tillgodoräkna sig ett höjt schablonbelopp per företag (4 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 322 400 kr 2026), fördelat mellan delägarna utifrån ägarandel, och för en delägare som äger andelar i flera företag begränsas dennes sammanlagda grundbelopp till 4 inkomstbasbelopp,
• att dagens löneuttagskrav (ägarens/närståendes lön) och kapitalandelskrav (4% gränsen) slopas och ersätts av ett schablonmässigt löneavdrag (8 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 644 800 kr 2026). Dock kvarstår regeln om att en delägare kan nyttja ett lönebaserat utrymme motsvarande högst 50 gånger den egna eller någon närståendes lön,
• att alla delägare i fåmansföretag med anställda får möjlighet att tillgodoräkna sig ett löneunderlag,
• att räntebaserat utdelningsutrymme fortsatt beräknas till statslåneräntan + 9 procentenheter, men endast beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr,
• att uppräkningsräntan på sparat utdelningsutrymme slopas.

Regeringen föreslår också att karenstiden vid bedömningen av om andelarna är kvalificerade och andra tidsgränser kortas med ett år. Det innebär alltså att karensperioden blir fyra år istället för fem år som gäller enligt dagens regler.

Regeringen menar att de nya reglerna innebär att över 60 000 företagare får sänkt skatt och att den administrativa bördan minskar med en tredjedel. Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

Till sist meddelar regeringen att man kommer att göra stora satsningar på regelförenklingar, lägre administrativa kostnader och kortare tillståndsprocesser.

Totalt satsar regeringen ca 7 miljarder kr i detta nya företagspaket.

Förbättrade regler för skogsbeskattning

Regeringen har föreslagit ett gäng åtgärder som ska leda till en mer gynnsam och ändamålsenlig beskattning av skog. Bland annat föreslås ett nytt naturvårdskonto, en ny ersättningsfond och att räntan på skogskonto blir skattefri.

Förslaget kommer att presenteras i en egen proposition under hösten, men i maj lanserades förslaget – i korthet – enligt nedan.

• En ny ersättningsfond för naturvårdsmark med en längre tidsfrist för att finna ersättningsmark – 10 år – ska införas när det gäller naturvårdsmark.
• Med tanke på att naturvårdsavtal blir skattemässigt missgynnade föreslås införandet av ett nytt slags konto – naturvårdskontot. Reglerna ska likna de regler som gäller för skogskonto och göra det möjligt att periodisera beskattningen av intäkten över tid. Avdraget ska få göras med högst 90% av ersättningen enligt ett naturvårdsavtal, men får inte leda till underskott.
• Skattefri ränta på skogskonto.

Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Regeringen föreslår att företag (juridiska personer) ska kunna få skattereduktion för pengagåvor till ideell verksamhet. Syftet är att ge skatteincitament för de företag som bidrar till samhällsnyttan.

Enligt nuvarande regler kan endast gåvor från fysiska personer ge skattereduktion. Det finns idag inga motsvarande regler för gåvor som lämnas av juridiska personer.

Skattereduktion ska enligt förslaget ges med:

• 20,6% av gåvounderlaget (gåvobeloppet).
• gåvounderlaget får uppgå till maximalt 800 000 kr per kalenderår.

Underlaget begränsas alltså till 800 000 kr vilket innebär att den maximala skattereduktionen kan bli 164 800 kr (800 000 kr x 20,6%).

För gåvor som överstiger 800 000 kr ges ingen skattereduktion. Varje gåva måste dessutom vara på minst 2 000 kr. Beräkningen ska göras per kalenderår, oavsett företagets räkenskapsår.

En godkänd gåvomottagare kommer också att vara skyldig att lämna kontrolluppgift på gåvor som vid ett och samma gåvotillfälle varit minst 2 000 kr om den som lämnat gåvan är känd.

Dansbandsmomsen går i graven

Regeringen föreslår en sänkning av den så kallade dansbandsmomsen.

Benämningen ”dansbandsmoms” är givetvis riktigt missvisande – det är inte högre moms på just dansbandsmusik – utan den springande punkten är danstillställningar. På inträden till danstillställningar är det 25% moms men på inträden till konserter är det 6% moms. Om t ex Sven-Ingvars spelar sina låtar inför en sittande publik är det 6% moms på entréavgiften (även om det kan förekomma en del spontandans), men om man spelar samma låtar inför en dansande publik, så är det 25% moms.

Danstillställningar omfattas alltså enligt dagens regler inte av den lägre kulturmomsen på 6% (det gör däremot inträde till djurparker).

Att inträden till danstillställningar inte omfattas av den lägre momssatsen är något som i decennier – återkommande – har vållat debatt. Man har då bland annat hävdat att dansband inte räknas som finkultur och att detta är en ”straffmoms för dansband”.

Om regeringens förslag blir verklighet, så kommer alltså även entréavgifter till danstillställningar att omfattas av den lägre kulturmomsen, 6%, och detta från och med 1 juli 2026.

Förslaget kommer att presenteras i en egen proposition under hösten.

Laddning av elbil – reglerna blir permanenta

Regeringen förslår att de tillfälliga reglerna om skattefri laddning vid arbetsplatsen, nu blir permanenta. Enligt tidigare beslut ska skattefriheten gälla under perioden 1 juli 2023 – 30 juni 2026.

Denna skattefrihet har varit populär, men har också kunnat innebära vissa problem för anställda med tjänstebil som betalar sitt drivmedel själv. Ett upplägg som är väldigt vanligt bland de som har en elbil som förmånsbil. Enligt inkomstskattelagen så krävs det att den anställde står för samtliga utgifter för drivmedlet om en arbetsgivare ska kunna betala ut skattefri milersättning. Och laddar man bilen utan kostnad vid arbetsplatsen, så har man inte stått för samtliga utgifter för drivmedlet.

Skatteverket inkom 2021 med en hemställan till regeringen om att ändra reglerna, så att en laddbar förmånsbil skulle kunna laddas på arbetsplatsen utan att den anställde skulle förlora rätten till skattefri ersättning för sin tjänstekörning.

Regeringen går nu Skatteverket delvis till mötes, och föreslår en sådan lagändring för laddhybrider som förmånsbil eftersom den anställde i dessa fall kommer att behöva köra en del av tjänsteresan på bensin eller diesel som man själv har bekostat. Lagändringen gäller dock inte för anställda med förmånsbilar som endast kan köras på el.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2026. De nya reglerna om att anställda med laddhybrid som förmånsbil har rätt till skattefri milersättning för tjänsteresor, även om bilen laddats gratis på arbetsplatsen, tillämpas på tjänsteresor efter ikraftträdandet.

Sänkt elskatt

Regeringen föreslår sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

Dessutom föreslår regeringen ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden 1 november 2025 till sista december 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde.

Sänkt förskoleavgift

Regeringen vill också stärka hushållens ekonomi genom att sänka avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Regeringens exempel visar att detta kan sänka kostnaden för en familj med två barn i förskoleåldern, med ca 4 500 kr/år.

Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2026.

Slopad skatt på vissa släpvagnar och husvagnar

Regeringen föreslår att viktgränserna höjs när det gäller släpvagnar och fordonsskatt.

Enligt förslaget ska viktgränserna för undantag från fordonsskatteplikt respektive för saluvagnsskatteplikt höjas så att samtliga släpvagnar vars skattevikt inte överstiger 3 ton undantas från skatt.

Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med ca 220 miljoner kr på årsbasis.

Regeringen föreslår att de nya reglerna ska gälla från 1 februari 2026.

Ingen sänkning av bolagsskatten

I våras presenterade regeringen ett förslag om sänkt bolagsskatt som remiterades inför årets budgetproposition.

I förslaget skulle bolagsskatten sänkas till 20% (från 20,6%) och som en följd av detta skulle även expansionsfondskatten sänkas till 20%. Detta förslag rymdes inte i årets budgetproposition, och är alltså något som regeringen får skjuta på framtiden.

Ingen skatterabatt vid förmån av månads- och årskort

I våras presenterade regeringen ett förslag om skatterabatt – både vid förmån och vid ersättning – för resor med kollektivtrafik för att underlätta för arbetspendling. Ett förslag som remiterades inför årets budgetproposition.

Förslaget finns dock inte med i årets budgetproposition, och vi får se om regeringen återkommer med detta förslag vid ett senare tillfälle.

Regeringens proposition 2025/26:1 och 2025/26:2

Källa; Björn Lundén