Omsättning som fördelningsnyckel

Om man bedriver både momsbelagd och momsfri försäljning i samma verksamhet har man blandad verksamhet och moms får då lyftas på inköp som hör till den momsbelagda verksamheten men inte på inköp till den momsfria delen. Om verksamheten har inköp som avser båda delarna (gemensamma inköp) måste en proportionering av momslyftet göras.

Att beräkna momslyftet enligt omsättning – alltså att lyfta momsen motsvarande den momspliktiga delen i förhållande till den totala delen – har ofta nämnts som en tillförlitlig beräkningsmetod.

Skatteverkets uppfattning har dock varit att den lyftbara delen av momsen i en blandad verksamhet ska bestämmas efter ”skälig grund” – bedömningen ska alltså göras enligt den fördelningsnyckel som bäst speglar resursförbrukningen. Det innebär att det inte är säkert att Skatteverket håller med om att fördelning utifrån omsättning är den bästa metoden.

Skatteverket inte övertygade

I slutet av 2023 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i en dom (HFD 2023 ref. 45), se 23:203, att en beskattningsbar person inte kan nekas att använda omsättning som fördelningsgrund när deras rätt till momslyft ska bestämmas.

Detta beror på att enligt huvudregeln i momsdirektivet (artikel 174) ska fördelningen beräknas efter omsättningen – och att alternativa metoder inte har införlivats på ett sätt som gör att man kan nekas omsättningsfördelning.

Skatteverket ansåg däremot att ett sådant synsätt var för liberalt. Strax efter HFD:s avgörande tog Skatteverket fram ett ställningstagande (se 24:55) där de höll med om att omsättningsfördelning kan tillämpas med så kallad direkt effekt – men inte då det finns ett förbud mot momslyft (avdragsbegränsning), t ex vid privat användning eller privatbostäder.

I ställningstagandet gav Skatteverket ett exempel på när detta blir aktuellt:

Fastighetsägare med lokaler och bostäder

HFD har nu avgjort tre likartade fall som avser ett fastighetsbolag och två bostadsrättsföreningar som haft samma typ av verksamhet.

Samtliga tre företag har haft momspliktig uthyrning (lokaler) och momsfri uthyrning (bostäder). Företagen har alltså bedrivit blandad verksamhet, och alla företag har undrat över hur stor del av momsen som kan lyftas relaterat till deras fastigheter.

Det som nu prövats var det faktum att bostadslägenheterna utgjorde en del i uthyrningen, vilket enligt Skatteverket innebär att de inte kunde tillämpa omsättningsfördelning med direkt effekt.

Företagens inställning var däremot att omsättningsmetoden kan tillämpas enligt HFD 2023 ref. 45, och menade att en beskattningsbar person inte heller i detta fall kan nekas omsättningsfördelning. Företagen ställde frågan till Skatterättsnämnden (SRN).

Direkt effekt utan begränsning enligt SRN

Enligt SRN har artikel 174 om omsättningsbaserat momslyft så kallad direkt effekt, vilket innebär att det inte går att neka en beskattningsbar person att använda omsättningen som fördelningsnyckel (se 24:282).

Företagen kan därför tillämpa omsättningsbaserat momslyft i sina verksamheter, oavsett om en del utgörs av bostäder eller ett liknande ”avdragsförbud”.

Momslyftet enligt SRN skulle därför göras enligt nedan (att jämföra med Skatteverkets fördelning ovan):

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet till HFD.

HFD fastställer förhandsbeskedet

Huvudregeln i EU:s momsdirektiv innebär att omsättning ska användas som fördelningsnyckel. Därtill har man som medlemsland i EU rätt att begränsa detta i momslagen. Om man vill införa en sådan bestämmelse ska den ske på ett sätt som innebär tydlighet, precision och klarhet.

HFD hänvisade till sin tidigare dom (HFD 2023 ref 45) där man konstaterat att den svenska regeln – att momslyft vid blandad verksamhet ska bestämmas efter skälig grund – inte är tillräckligt tydlig för att uppfylla EU-rättens krav.

Enligt HFD finns det därmed inte någon möjlighet för Skatteverket att neka en beskattningsbar person med blandad verksamhet en fördelning enligt huvudregeln i direktivet, även om det råder ett ”förbud att lyfta moms” för bostäder.

Företagen kan därför tillämpa omsättningsbaserat momslyft i sina verksamheter.

Högsta förvaltningsdomstolen 7071-24, 7072-24, 7273-24