Trav och moms – 2017–2023 – en stormig tid

De senaste åren – 2017–2023 – har det stormat rejält inom travsporten. Inledningen till detta var att Skatteverket bytte fot när det gäller moms på prispengar. I ett ställningstagande hösten 2017 meddelade Skatteverket att prispengar vid idrottstävlingar inte är en momspliktig omsättning. Denna nya uppfattning skulle gälla från 1 januari 2018.

Som idrottsutövare räknas i det här sammanhanget även tävlingshästar inom trav och galopp och därmed påverkas även ägare till trav- och galopphästar. Om prispengar är den enda inkomsten i verksamheten får moms inte lyftas på utgifterna i verksamheten. Finns även andra inkomster, från t ex avel eller annan handel med hästar, kan det finnas rätt att lyfta hela eller en del av momsen.

Efter detta har det som sagt stormat. Men så i slutet av 2024 fastställde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Efter den domen trodde nog de flesta att det sista kapitlet i denna historia var skriven (men icke).

Det HFD fastställde var följande

Rättsfallet handlade om en licensierad travtränare – Lasse – som sedan ett antal år tillbaka drev verksamhet med travhästar. Verksamheten var också momsregistrerad. Lasse hade årligen ägt 3 – 4 hästar som tränats kontinuerligt, och hästarna hade tävlat vid 50 – 60 tillfällen per år.

Skatteverket beslutade att verksamheten inte var momspliktig (avregistrerade momsen) eftersom det inte var en ekonomisk verksamhet, när verksamheten endast består i att ställa upp i tävlingar mot en startpeng. Detta då det endast är möjligt att ha ett begränsat antal försäljningar per år, avtal endast kan tecknas för varje försäljningstillfälle, ersättningsnivån var låg och hästägaren kan inte påverka denna.

I domen konstaterade HFD bland annat följande:

• Startpengar som lämnas för samtliga hästar som startar i ett lopp – oavsett placering – är en momspliktig omsättning då det har ett sådant direkt samband med hästägarens tillhandahållande som krävs för att det ska vara en momspliktig omsättning. Prispengar – däremot – som är beroende av hästens placering, saknar ett sådant samband.
• Startpengen är dock inte tillräckligt för att det ska handla om momspliktig verksamhet. Det krävs också att den som ”tillhandahåller tjänsten” är en beskattningsbar person, dvs bedriver momspliktig verksamhet. Med sådan verksamhet menas bland annat nyttjande av materiella tillgångar i syfte att fortlöpande få intäkter av dem. När det gäller tillgångar som kan användas både i ekonomisk verksamhet och privat (t ex hästar), ska samtliga omständigheter beaktas för att avgöra om tillgången används för att fortlöpande vinna intäkter, t ex den faktiska tid som tillgången används i verksamheten, antal kunder och storleken på intäkterna.
• Lasse – i det aktuella fallet – bedrev tävlingsverksamhet med travhästar och hade fortlöpande intäkter i form av startpengar. Tävlingsverksamheten hade bedrivits under lång tid och i stor omfattning, hästarna användes enbart i den verksamheten. Detta talade för att Lasse skulle anses bedriva ekonomisk verksamhet. Att en stor del av hans intäkter var prispengar saknade betydelse för frågan om Lasse bedrev momspliktig verksamhet, enligt HFD.

Kammarrättsdomar

Under våren kom ett antal kammarrättsdomar där Skatteverket menade att de travverksamheter som granskades inte bedrev momspliktig verksamhet, men där kammarrätten i nästan samtliga domar hade en annan uppfattning än Skatteverket.

I en rättsfallskommentar skrev Skatteverket att dessa domar innebär att deras tidigare ställningstagande – de delar som berör trav och galopp – inte längre var relevant att tillämpa, och därför har man kommit med ett nytt ställningstagande.

Skatteverkets ställningstagande

När det gäller verksamhet med tävling inom trav och galopp, framgår följande av ställningstagandet.

Prispengar är inte momspliktiga

Prispengar i samband med trav- eller galopptävlingar är som sagt inte inte ersättningar för utförda tjänster. Att en hästägare får prispengar för att hästen har placerat sig i en tävling ska därför inte vägas in i bedömningen av om verksamheten är en ekonomisk verksamhet.

Enbart tävlingsverksamhet

Inom trav- och galoppsporten finns det en fast ersättning, en så kallad startpeng, som betalas ut till samtliga hästägare som låter sin häst ställa upp i en tävling. Denna startpeng är en ersättning för en tjänst till tävlingsarrangören, alltså en omsättning.

För att en tävlingsverksamhet ska anses vara en momspliktig verksamhet ska det finnas en avsikt att fortlöpande vinna intäkter i form av startpengar. Vid bedömningen ska man ta hänsyn till verksamhetens omfattning och försäljningsfrekvens.

Det som är avgörande för bedömningen är att det finns eller ska finnas fortlöpande momspliktiga transaktioner i verksamheten. Normalt sett ska det finnas en avsikt att ha fler än en häst i verksamheten som fortlöpande ställer upp i tävlingar mot startpengar. Det behöver dock inte finnas fler hästar samtidigt i verksamheten utan det räcker att avsikten är att byta ut hästen vart eftersom för att tävlingsverksamheten ska fortgå.

Om en ägare tävlar frekvent med hästen/hästarna mot startpengar visar det att verksamheten bedrivs fortlöpande. En ägare som ännu inte börjat tävla med hästen bör på annat sätt visa att avsikten är att hästarna kommer att tävlas frekvent längre fram. Det som ska visas är att man aktivt gjort förberedande åtgärder för att få en häst tävlingsklar. Det kan t ex vara att hästen tränas av en licensierad tränare och är anmäld till kvallopp eller att hästen är registrerad hos trav- eller galoppförbundet och därmed kan anmälas till tävlingar. En ägare som endast sporadiskt tävlat med sin häst bör förklara varför hästen inte tävlats (t ex skador eller sjukdom).

Följande omständigheter kan vägas in i bedömningen av om det finns en avsikt att bedriva momspliktig verksamhet (i form av startpeng):

• Att hästen eller hästarna är lämpliga för ändamålet
• Vem som tränar hästarna. Om tränare är licensierad (A- eller B-licens).
• Vem som tävlar hästarna. Hästägaren själv eller anlitas kusk/jockey.
• Antal tillfällen per år då startpeng betalas.
• Antal år hästarna beräknas kunna användas för sådan tävling.
• Hästarnas ålder.
• Om hästarna är registrerade hos trav- eller galoppförbundet.

I en pågående verksamhet är det ju i regel ganska lätt att kolla hur verksamheten faktiskt bedrivs, men i en nystartad? När man vill momsregistrera sin nystartade verksamhet. Ja, då är det upp till hästägaren att bevisa att verksamheten är momspliktig. Skatteverket skriver följande i ställningstagandet:

Tävlingsverksamhet i kombination med annat

Det är vanligt att en tävlingsverksamhet inom trav och galoppsport kombineras med andra verksamheter som har samband med tävlandet.

Finns det verksamhet som kan ha samband med tävlandet ska en samlad bedömning göras av omständigheterna för att avgöra om det är fråga om momspliktig verksamhet (ekonomisk verksamhet) där tävlandet ingår som en del.

Det kan handla om en verksamhet med uppfödning eller försäljning av hästar där tävlandet med hästar är ett sätt att marknadsföra och öka värdet på hästarna som är till försäljning. Ett annat exempel är en verksamhet där man utför reklamtjänster med anknytning till tävlandet på liknande sätt som för andra idrottsutövare.

Uppfödning av hästar

Försäljning av avkomma från en häst som används privat för t ex egen träning och tävling är som regel ingen ekonomisk verksamhet utan får anses ingå i ägarens privata användning av sin egendom.

Det är endast när det finns en avsikt att föda upp och sälja hästar med sådan kontinuitet och frekvens som är jämförbar med en motsvarande ekonomisk verksamhet som det är fråga om fortlöpande tillhandahållanden mot ersättning, alltså en momspliktig verksamhet.

Detta kännetecknas av att det i verksamheten förekommer aktiva och systematiska åtgärder för att få fram föl för fortlöpande försäljning. Det inbegriper bland annat avel som är planerad befruktning av hästar för att få föl med önskade egenskaper (avelsmål). Det är dessa förutsättningar som ska visas med objektiva omständigheter för att det ska vara en momspliktig verksamhet.

Den tid det tar att föda upp hästar till försäljning kan variera beroende på vilken hästras eller typ av häst det är och vilken användning hästarna avlas för.

Det kan också ha betydelse om försäljningen riktar sig till en målgrupp som vill utbilda hästarna på egen hand eller en målgrupp som vill ha utbildade hästar. Ett exempel är uppfödning av travhästar där uppfödningstiden varierar beroende på om fölen säljs som unghästar eller som inkörda travhästar. En jämförelse ska därför göras med hur en motsvarande ekonomisk verksamhet bedrivs som har uppfödning av samma typ av hästar med samma användningsområde och målgrupp.

Hänsyn ska också tas till att det kan finnas förklarliga skäl till att försäljningen i en uppfödningsverksamhet inte kommer igång eller avviker från den planerade. Så kan vara fallet när det t ex inte sker någon försäljning under ett år på grund av att något eller några ston inte blev dräktiga vid befruktningen eller förlorade sina foster.

Följande omständigheter ha betydelse för bedömningen av om uppfödning av hästar är ekonomisk verksamhet (momspliktig). Skatteverket påpekar att exemplen har räknats upp utan hänsyn till vilket bevisvärde var och en av dem har:

• Lämpliga hästar används i aveln med hänsyn till den hästras eller typ av häst och det användningsområde för hästarna som verksamheten är inriktad på. Av betydelse kan t ex vara stonas och/eller hingstarnas härstamning, tidigare prestationer och om hästarna uppfyller de krav som rasens eller hästtypens avelsorganisation har.
• Stonas ålder (möjlighet att avla).
• Antal sålda föl.
• Tester och bedömningar av avelsston och föl.
• Uppfödarens utbildning och erfarenhet av avel.
• Hur hästarna förädlas och utbildas samt om avelsmålen och åtgärderna är relevanta för hur hästarna ska användas av de kunder som är målgrupp för försäljningen.
• Ersättningsnivån vid försäljning av den typen av hästar.

När en uppfödningsverksamhet bedrivs med ett fåtal hästar kan det vara en omständighet som medför att bevisvärdet blir svagare för att det handlar om momspliktig verksamhet.

Sådan hästuppfödning kan visserligen uppfylla kravet på ekonomisk verksamhet men en verksamhet av så begränsad omfattning skiljer sig inte nämnvärt från en privatpersons agerande för att få avkomma av sitt djur som t ex ett sällskapsdjur eller en häst som används för det egna fritidsintresset. För att visa att det är fråga om en ekonomisk verksamhet måste det finnas objektiva omständigheter som visar att verksamhet bedrivs med syfte att få fram avkommor för fortlöpande försäljning. Det ska finnas en strävan att på sikt få intäkter som överstiger eller i vart fall täcker kostnaderna.

Det kan i vissa fall innebära att det är först när verksamheten varit igång under en tid som det finns tillräckligt med objektiva omständigheter för att göra det sannolikt att det är en ekonomisk verksamhet.

Skatteverkets ställningstagande 8-221312-2025