Momslyft vid blandad verksamhet

Om man bedriver både momspliktig och momsfri verksamhet har man så kallad blandad verksamhet. Moms får då lyftas på sådana inköp som hör till den momsbelagda verksamheten men inte på inköp till den momsfria delen av verksamheten. Om inköpen däremot avser både momspliktig och momsfri del av verksamheten (gemensamma inköp) ska en fördelning göras.

Enligt momslagen ska fördelningen av moms göras efter skälig grund. Det innebär att den fördelningsgrund som bäst återspeglar resursförbrukningen i respektive verksamhetsgren ska användas. Denna fördelning kan göras med hjälp av olika fördelningsnycklar som t ex:

• omsättning,
• yta (för t ex lokaler),
• produktionskostnad eller
• nedlagd arbetstid.

Vilken fördelningsnyckel som ska användas beror på det aktuella förvärvet, vilken typ av verksamhet som bedrivs och hur kostnadsstrukturen i den aktuella verksamheten ser ut. Omsättningen är ofta en rättvisande utgångspunkt – men Skatteverkets syn är att det i varje enskilt fall ska göras en bedömning för att utröna vilken fördelningsnyckel som bäst speglar resursförbrukningen.

Enligt EU:s momsdirektiv ska momslyftet för gemensamma inköp däremot som huvudregel beräknas utifrån årsomsättningen i den samlade verksamheten.

Det har kommit ett antal domar från HFD som innebär att företag har rätt att använda momsdirektivets omsättningsmetod vid beräkning av momsavdrag, i stället för momslagens bestämmelser om skälig grund. Det innebär att man kan åberopa omsättning som fördelningsnyckel med så kallad direkt effekt.

HFD har också ansett att förbudet för momslyft för stadigvarande bostad inte hindrar att omsättning används som fördelningsgrund.

Nytt ställningstagande från Skatteverket

Skatteverket har efter dessa domar kommit med ett nytt ställningstagande som klargör deras syn på momslyft vid blandad verksamhet och då även när inköpet omfattas av ett förbud att lyfta moms (avdragsbegränsningar) som gäller vid t ex stadigvarande bostad och inköp av personbil.

Att inte få lyfta hela momsen kan bli aktuell även i andra situationer än vid blandad verksamhet, t ex vid förvärv som ska användas både privat och i momspliktig verksamhet eller när en momspliktig verksamhet kombineras med en icke-ekonomisk verksamhet (t ex holdingbolagsverksamhet eller bidragsfinansierad verksamhet). Skatteverket har även klargjort sin syn på uppdelning av moms i dessa fall.

Omsättning som fördelningsgrund vid blandad verksamhet

Enligt Skatteverket bör man använda den fördelningsnyckel som bäst speglar resursförbrukningen i verksamheten vid blandad verksamhet. Men ett företag har alltid rätt att tillämpa omsättningsbaserad fördelning för att lyfta moms på gemensamma kostnader i blandad verksamhet.

Den som ska lyfta moms behöver inte på något särskilt sätt åberopa att få tillämpa mervärdesskattedirektivet med direkt effekt – det räcker att man i momsdeklarationen hänvisar till direktivets huvudregel.

Om omsättningen ska användas anser SKV att hela årsomsättningen ska tas med i bedömningen. Det finns ingen möjlighet att endast fördela momslyftet efter en verksamhetsgren – utan samtliga verksamhetsgrenar ska tas med i beaktningen. Det är bara den svenska årsomsättningen som ska ingå i beräkningen och momslyftet avrundas uppåt till nästa heltal.

Omsättning som fördelningsgrund även vid förbud att lyfta moms

Skatteverket anser vidare att omsättning kan användas som fördelningsnyckel även om inköp till den blandade verksamheten omfattas av ett förbud att lyfta moms (avdragsbegränsning).

Det innebär att t ex en blandad verksamhet som består av momspliktig lokaluthyrning och momsfri bostadsuthyrning kan använda omsättningen som fördelningsgrund trots att det gäller kostnader som är kopplade till stadigvarande bostad där det finns ett förbud att lyfta moms.

Omväxlande användning

Enligt Skatteverket finns det situationer då ingen uppdelning av momsen ska göras.

Det gäller om kostnaderna avser en fastighet där samma yta omväxlande hyrs ut som momsfri bostad och som t ex momspliktig hotellrörelse. Då gäller enligt Skatteverket förbudet mot att lyfta moms på stadigvarande bostad.

Skatteverkets exempel på omväxlande uthyrning är endast ett typexempel som innebär att samma yta inte kan bli föremål för momslyft om den utgör delvis stadigvarande bostad.

Fördelning vid icke-ekonomisk verksamhet och privat användning

Fördelning av moms kan även bli aktuellt vid inköp som ska användas både i en momspliktig verksamhet och en icke-ekonomisk verksamhet (t ex bidragsfinansierad verksamhet eller ett holdingbolag som inte endast förvaltar aktier i ett dotterbolag). Skatteverket anser i dessa fall att fördelningen av momsen ska göras utifrån det som bäst speglar resursförbrukningen i verksamheten. Momsdirektivet kan inte användas med direkt effekt.

Samma synsätt gäller inköp som ska användas både privat och i en momspliktig verksamhet.

Om inköpet ska användas privat eller i en icke-ekonomisk verksamhet men även i en blandad verksamhet måste man först fastställa hur stor del av kostnaden som avser den icke-ekonomiska verksamheten eller den privata användningen. Då används den fördelningsnyckel som passar bäst i det enskilda fallet enligt momslagen. Momsdirektivet får inte tillämpas med direkt effekt.

Därefter – när den icke-ekonomiska eller privata användningen är exkluderad – görs en bedömning av den momsen som får lyftas i den blandade verksamheten och då kan man tillämpa momsdirektivets omsättningsbaserade fördelning med direkt effekt.

 Skatteverkets ställningstagande 8-332268-2025