En massa lagrådsremisser och utredningar

Regeringen har den senaste tiden remitterat en hel del förslag till Lagrådet och tillsatt ett antal utredningar. Tanken med lagrådsremisserna är att få frågorna förberedda inför en eventuellt kommande budgetproposition. Och utredningarna handlar ju också om att blicka framåt. Även om vi känner till valresultatet, så är ju frågan om regeringsbildning fortfarande väldigt öppen. Vilket också innebär en extra dos av osäkerhet, när det gäller om dessa förslag kommer att återfinnas i höstens budgetproposition.

När vi ändå är inne på ämnet – höstens budgetproposition – så är ju frågan om vi kan förvänta oss så många spännande nyheter i år. Alltså oavsett regering. Finansministern har uppgett att reformutrymmet under hela kommande mandatperiod är 50 miljarder kr. Mycket pengar, men i sammanhanget ger det väldigt lite utrymme för reformer. Som jämförelse kostade enbart skattesänkningarna i budgeten för 2026 ca 50 miljarder kr (av 79 miljarder i reformutrymme, 2025 var reformutrymmet 60 miljarder).

Sedan budgeten för 2026 klubbades, har också en del tillfälliga skattesänkningar beslutats, t ex sänkt koldioxidskatt på bensin och diesel i två olika omgångar vilket beräknas kosta ca 9–10 miljarder kr under 2026 samt sänkt matmoms, vilket beräknas kosta ca 37 miljarder kr (1 april 2026 – 31 december 2027). Dessa skattesänkningar har alltså tillkommit efter budgetpropositionen, och finansieras därför inte inom den ordinarie budgetramen.

Dessa – och en del andra satsningar – genomfördes med lånade slantar, och om någon av dessa satsningar ska förlängas i någon form, så äter det rimligen av det befintliga reformutrymmet. Att fortsätta låna i nuvarande takt verkar det råda enighet om att det inte är hållbart. 2026 är prognosen att statsskulden ökar med 196 miljarder kr och 2027 förväntas den öka med drygt 200 miljarder kr.

Skatteregler – tjänsteställe, tjänsteresa, ökade levnadskostnader

I en lagrådsremiss presenterar regeringen förslag om modernare och enklare skatteregler för arbetslivet. Förslaget bygger på en utredning som i januari 2025 la fram sina förslag.

Förslagen innebär bland annat:

• Fastställandet av tjänstestället ska grunda sig på avsikten vid anställningens eller uppdragets början om hur arbetet ska utföras.
• En ny huvudregel för att fastställa tjänstestället ska införas.
• En särregel ska införas för att fastställa tjänstestället för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher.
• En definition av tjänsteresa ska införas i inkomstskattelagen.
• Reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa ska förenklas.
• Avdragen för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning ska ersättas med ett nytt gemensamt avdrag.

De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2027.

Sponsring – ökade möjligheter till avdrag

Utredningen ”Skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet” lämnade sitt slutbetänkande i början av 2026.

Regeringen väljer nu att gå vidare med förslag som bygger på denna utredning i det förslag som man har lämnat till Lagrådet.

Förslaget innebär att företag kan få avdrag för utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende, även då företaget inte har fått direkta motprestationer från den sponsrade. Detta ska dock inte gälla utgifter för representation och liknande ändamål, politisk verksamhet eller religiös verksamhet.

Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2027.

Enklare momsregler – VMB och gåva av livsmedel

Regeringen har lämnat förslag om ändrade momsreglerna till Lagrådet för yttrande. Förslagen handlar om vinstmarginalmoms och gåvor av livsmedel.

När det gäller handel med begagnade varor där vinstmarginalmoms används, så vill regeringen att man alltid ska få använda klumpmetoden (den förenklade metoden) om varans inköpspris inte överstiger 10 000 kr.

När det gäller gåvor av livsmedel, så vill regeringen att om dessa gåvor ges till godkända gåvomottagare, så ska de i vissa fall kunna undantas från moms.

De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2028.

Kompetensstöd som skattefri förmån

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att kompetensstöd till anställda ska vara en skattefri förmån. Tanken är att göra det mer attraktivt för anställda att delta i kompetensutveckling och samtidigt minska osäkerheten kring hur stödet ska beskattas.

Förslaget innebär att rådgivning och vägledning från registrerade omställningsorganisationer eller Kammarkollegiet ska vara skattefritt. Även utbildning och validering från registrerade omställningsorganisationer omfattas av skattefriheten. Däremot gäller det inte stöd som lämnas i form av pengar.

De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2027.

Förhöjt kostnadsavdrag vid FoU samt indexering av taket

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss ett nytt skatteincitament för forskning och utveckling (FoU). Förslaget innebär ett förhöjt kostnadsavdrag (som ska vara frivilligt) med 200% av lönekostnaderna för anställda som arbetar med FoU.

För att värdet av taket i det nuvarande FoU-avdraget inte ska minska över tid, föreslår regeringen (i en lagrådsremiss) att taket indexeras så att det följer inkomstbasbeloppets utveckling.

Förslaget innebär att det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med FoU hos en arbetsgivare inte får överstiga 36 inkomstbasbelopp/kalendermånad. I dag är beloppet 3 miljoner kr/kalendermånad, vilket ungefär motsvarar 36 inkomstbasbelopp för år 2026.

De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2027.

Jordbruksdiesel – förlängning av den utökade nedsättningen

I en lagrådsremiss föreslår regeringen att den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på så kallad jordbruksdiesel, även ska omfatta förbrukning som sker under 2027.

Man föreslår även en kompletterande nedsättning av skatt för jordbruksdiesel som har förbrukats under andra halvåret 2026.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2027.

Beskattning av styrelsearvoden

Att fakturera styrelsearvoden var en het potatis under några år (för 10 – 15 år sedan), och frågan avgjordes av Högsta förvaltningsdomstolen, när de fann att styrelseuppdrag normalt ska anses vara sådana personliga uppdrag som ska beskattas som inkomst av tjänst, dvs man kan då inte fakturera sitt styrelsearvode.

Regeringen vill nu se en ändring av denna ordning, varför man utreder denna fråga. Utredningen ska bland annat:

• Se över hur arvoden från styrelseuppdrag och andra uppdrag av personlig karaktär beskattas.
• Föreslå ändringar i inkomstskattelagen som säkerställer att styrelsearvoden beskattas på ett likvärdigt sätt som arvoden från andra uppdrag av personlig karaktär.
• Förslaget ska beakta företagens möjligheter att attrahera och behålla extern styrelsekompetens.

Uppdraget ska redovisas senast 31 oktober 2027.

Gruvpeng – pengar till lokalsamhälle och markägare

Regeringen har beslutat att utreda en höjning och omfördelning av mineralersättningen och avgifterna för undersökningstillstånd. Syftet är att höja acceptansen för gruvnäringen i de kommuner som berörs.

I dag får kommuner ingen del av mineralersättningen och nivån på ersättningen har inte heller justerats sedan 2005. Därför vill man utreda om avgifterna för undersökningstillstånden ska höjas och omfördelas till kommuner, berörda markägare eller rättighetsinnehavare.

Utredaren ska också titta på om Malmfälten och Skelleftefältet bör utses till geografiska riksintressen. Områdena är två av Europas mest betydelsefulla mineraldistrikt och har en unik koncentration av metalliska mineraliseringar.

Uppdraget ska redovisas senast 30 september 2028.

SGI för enskilda firmor och handelsbolag

Regeringen har skickat en promemoria – ”Sjukpenninggrundande inkomst för personer med inkomst av näringsverksamhet” – på remissrunda.

Tanken är att öka förutsebarheten och tryggheten när det gäller försäkringsskyddet för egenföretagare, och förenkla Försäkringskassans handläggning.

Bland annat föreslår man att sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för egenföretagare ska beräknas till det högsta beloppet av antingen överskottet av aktiv näringsverksamhet enligt det senaste beslutet om slutlig skatt, eller genomsnittet från de två åren innan det år som det senaste beslutet om slutlig skatt avser.

Man vill också se tydligare regler för de som både har inkomst av näringsverksamhet och inkomst av anställning. I de fallen ska inkomsten från anställning motsvara minst de senaste tolv månadernas inkomster.

De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 februari 2027.

Olika momssatser på livsmedel utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå en differentierad moms på livsmedel. Det innebär att olika momssatser ska kunna tillämpas på olika kategorier av livsmedel. Syftet är att hålla nere hushållens kostnader för särskilt nödvändiga livsmedel när den tillfälliga sänkningen av matmomsen (från 12 till 6%) upphör vid utgången av 2027.

Utredaren ska bland annat kartlägga hur andra EU-länder tillämpar differentierade momssatser på livsmedel, avgränsa och definiera olika kategorier av livsmedel samt föreslå en modell med högst tre momssatser.

Utredningen ska presenteras senast 22 december 2026.

Skatt vid försäljning och köp av bostäder

En utredning ska se över de så kallade flyttskatterna vid bostadsbyte. Syftet är att öka rörligheten på bostadsmarknaden och bidra till ett större utbud av småhus.

Utredningen ska analysera hur kapitalvinstskatten och stämpelskatten påverkar människors vilja och möjlighet att flytta. Enligt regeringen kan dagens transaktionskostnader göra att man väljer att bo kvar i bostäder som inte längre passar deras behov, vilket i sin tur hämmar både bostadsmarknaden och arbetsmarknadens rörlighet. Det gäller både kapitalvinstskatten vid försäljning av bostäder och stämpelskatten som betalas vid förvärv av fastigheter.

Dessutom ska reglerna om det så kallade stickåret ses över. Enligt dagens schablonregel får anskaffningsutgiften för äldre fastigheter beräknas till 150% av 1952 års taxeringsvärde. Regeringen anser att reglerna behöver moderniseras och förenklas.

Översynen omfattar däremot inte fastighetsskatten, den kommunala fastighetsavgiften eller avdraget för ränteutgifter.

Utredningen ska redovisas senast 17 januari 2028.

Skärpt ansvar för användning av illegal arbetskraft

En utredning ska lämna förslag på straffrättsliga (och andra) åtgärder mot användning av illegal arbetskraft i entreprenadkedjor. Syftet är att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet, motverka osund konkurrens och säkerställa att fler aktörer kan hållas ansvariga när reglerna kringgås.

Utredningen ska bland annat:

• Analysera om straffansvaret för användning av illegal arbetskraft ska omfatta fler aktörer i entreprenadkedjan.
• Analysera om även beställare ska kunna åläggas särskild avgift.
• Överväga om näringsförbud ska kunna meddelas vid allvarliga eller upprepade överträdelser kopplade till användning av illegal arbetskraft.

Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast 1 november 2027.

Källa; Björn Lundén