Högsta förvaltningsdomstolen har i två avgöranden fastslagit att en avtalad lön i en ny anställning som huvudregel inte påverkar den sjukpenninggrundande inkomsten om arbetet inte har påbörjats när föräldraledigheten inleds. Avgörandena tydliggör att det är de faktiska inkomstförhållandena vid tidpunkten för försäkringsfallet som ska ligga till grund för bedömningen.
Ny anställning vid föräldraledighet
De två målen gällde personer som hade ingått avtal om nya anställningar med högre lön än tidigare, och de tog ut föräldraledighet innan de började arbeta på de nya tjänsterna enligt avtalen. De föräldralediga ansåg att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) skulle beräknas utifrån den nya, högre lönen. Försäkringskassan utgick i stället från inkomsterna i tidigare anställning, eftersom arbetet i den nya anställningen inte hade påbörjats fullt ut vid tidpunkten för försäkringsfallet.
Domstolarna gjorde olika bedömningar
I ett av fallen hade den försäkrade visserligen delvis påbörjat arbetet, men eftersom hon inte tillträtt den nya tjänsten på heltid baserade Försäkringskassan SGI:n på den gamla inkomsten. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten, som ändrade bedömningen och fastställde SGI:n utifrån den nya anställningen. Försäkringskassan överklagade vidare till kammarrätten som avslog överklagandet.
I det andra fallet påbörjades en ny anställning samma dag som hon valde att ta ut föräldraledighet inför födelse och därmed aldrig påbörjade sin nya heltidsanställning. Kvinnan menade att SGI:n skulle baseras på den avtalade lönen i det nya arbetet, medan Försäkringskassan utgick från den tidigare inkomsten. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten, som avslog hennes överklagande. Den försäkrade överklagade till kammarrätten som upphävde förvaltningsrättens dom och fastställde SGI:n utifrån den nya anställningen.
SGI ska spegla faktiska inkomstförhållanden
Försäkringskassan överklagade båda fallen till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), som tog upp frågan om hur SGI ska fastställas när en ny anställning inte har hunnit påbörjas.
HFD betonar att SGI ska vara ett framåtsyftande antagande om vilka inkomster som den försäkrade kommer att ha, men att bedömningen ska utgå från de faktiska inkomstförhållandena vid tidpunkten för försäkringsfallet.
HFD konstaterar att ett avtal om framtida arbete normalt inte påverkar SGI förrän den försäkrade faktiskt har börjat arbeta i enlighet med anställningsavtalet. Det är först då som inkomsten kan antas komma att realiseras.
Undantag vid oförutsedda hinder
I praxis har undantag accepterats när en person hindras från att tillträda en ny anställning på grund av en oförutsedd händelse, t ex vid sjukdom eller olycksfall.
I de aktuella fallen var det dock fråga om planerad föräldraledighet. HFD ansåg därför att situationerna inte omfattades av undantaget.
Den nya lönen beaktas inte
Eftersom personerna inte hade börjat arbeta fullt ut i sina nya anställningar kunde den avtalade lönen inte läggas till grund för beräkningen av SGI.
HFD upphävde därmed kammarrättens domar och gick på Försäkringskassans linje, vilket innebar att SGI skulle beräknas utifrån tidigare inkomster.
Högsta förvaltningsdomstolen 5182-25 och 5374-25



Kommentar:
Domarna klargör att en avtalad framtida lön inte räcker för att höja SGI. Avgörande är om arbetet faktiskt har påbörjats vid tidpunkten för försäkringsfallet. För den som planerar att byta jobb i nära anslutning till sin föräldraledighet, kan tidpunkten därför få stor betydelse för hur mycket man får i ersättning.
Källa; Björn Lundén