Bakgrund

Erik ägde 49% av aktierna i bolaget och hade under en period varit både VD och styrelseledamot. Enligt ett hyresavtal hyrde bolaget utrymmen i hans privatbostad för 16 000 kr per månad. Utrymmena skulle enligt Erik bland annat användas som kontor och personalutrymme samt för möten, intervjuer och förvaring.

Under 2023 betalade bolaget ut 239 000 kr till Erik, 45 000 kr avsåg en hyresdeposition och 194 000 kr hyra, enligt Erik. Under 2024 betalades ytterligare 85 500 kr ut. Bolaget hade bokfört större delen av utbetalningarna som lokalhyra. En utbetalning hade dock bokförts som licenskostnad och beloppet på 45 000 kr hade bokförts som inköp av inventarier.

Erik ansåg att hyresersättningen skulle beskattas i inkomstslaget kapital enligt reglerna för uthyrning av privatbostad och att han hade rätt till schablonavdrag med 40 000 kr och 20% av hyresintäkten per år.

Skatteverket beskattade ersättningen som lön

Skatteverket ifrågasatte om det hade funnits ett verkligt hyresförhållande mellan Erik och bolaget. Av hyresavtalet framgick inte närmare vilka utrymmen bolaget hyrde. Bolaget hade inte heller visat att det hade ett faktiskt behov av utrymmena.

Hyran hade inte betalats enligt avtalet, som angav en månadshyra på 16 000 kr. Uppgifterna om utbetalningarna och bokföringen var dessutom motstridiga. Beloppet på 45 000 kr hade bland annat betecknats som lön i samband med betalningen, bokförts som inköp av inventarier och senare förklarats vara en hyresdeposition.

Skatteverket tog också hänsyn till att Erik varit aktiv i bolaget och haft ett sådant inflytande att han kunnat ingå ett förmånligt hyresavtal. Bolaget hade samtidigt inte lämnat några individuppgifter om utbetald lön till honom och Erik hade inte heller redovisat beloppen som hyresinkomster i sina inkomstdeklarationer.

Skatteverket beslutade därför att höja Eriks inkomst av tjänst med 239 000 kr för 2023 och 85 500 kr för 2024. För 2024 beslutade Skatteverket även att ta ut skattetillägg.

Förvaltningsrätten gick på Skatteverkets linje

Förvaltningsrätten konstaterade att hyresavtalet inte närmare angav vilka utrymmen som bolaget hyrde. Av ritningarna framgick dessutom att den påstått uthyrda ytan inte var fysiskt avskild från resten av bostaden. Betalningarna hade inte heller gjorts enligt villkoren i hyresavtalet.

Vid bedömningen vägde förvaltningsrätten även in att Erik hade haft en aktiv roll i bolaget, samtidigt som bolaget inte hade lämnat några individuppgifter om utbetald lön till honom. Erik hade dessutom inte redovisat beloppen som hyresinkomster i sina inkomstdeklarationer.

Sammantaget ansåg förvaltningsrätten att Skatteverket hade gjort sannolikt att utbetalningarna avsåg lön och inte hyresersättning. Hyresavtalen och de intyg som Erik hade lämnat in ändrade inte bedömningen.

Eftersom Erik inte hade redovisat ersättningen för 2024 i sin inkomstdeklaration ansågs han ha lämnat en oriktig uppgift. Det fanns därmed förutsättningar att ta ut skattetillägg. Det saknade betydelse om uppgiften hade lämnats avsiktligt eller av oaktsamhet, och förvaltningsrätten ansåg inte att det fanns skäl för befrielse.

Kammarrätten gjorde samma bedömning

Kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten och avslog Eriks överklagande.

Kammarrätten i Göteborg 3073—3074-26