Större flexibilitet och minskad administration

Regeringen tilsatte 2025 en utredning som skulle ta ställning till vissa redovisningsrättsliga frågor i syfte att skapa större flexibilitet för företagen, minska deras administrativa börda samt förbättra deras möjligheter till konkurrens och tillväxt.

Man skulle också ta ställning till om det finns ett behov av fler företags- och koncernkategorier samt om tröskelvärdena i årsredovisningslagen bör höjas.

Frågan om det finns ett behov av att införa en ordning som tillåter oberoende granskare av hållbarhetsrapporter, samt viss anpassning till EU-direktivet om hållbarhetsrapportering, skulle också utredas.

Utredningens uppdrag gällde framför allt hur Sverige bör utnyttja de förenklingsmöjligheter som redovisningsdirektivet ger utrymme för.

Mikroföretag som företagskategori

Utredningen föreslår flera förenklingar i redovisningslagstiftningen. Den viktigaste nyheten är införandet av en ny företagskategori – mikroföretag – för mycket små företag. Dessa ska få enklare regler för årsredovisning och undantas från vissa upplysningskrav i noter och förvaltningsberättelse.

Som mikroföretag räknas företag som inte överskrider mer än ett av följande gränsvärden: 3 anställda, 1,5 miljoner kr i balansomslutning och 3 miljoner kr i nettoomsättning. Det är alltså samma gränsvärden som reglerar när ett aktiebolag måste ha en revisor.

Vissa företag, t ex publika aktiebolag, stiftelser och bostadsrättsföreningar, ska dock inte kunna klassificeras som mikroföretag enligt förslaget.

Medelstora företag och koncerner

Utredningen föreslår också lättnader för företag och koncerner som enligt EU:s regler är medelstora. Dessa ska bland annat slippa vissa notupplysningar om omsättningens fördelning och revisorsarvoden samt kravet på kassaflödesanalys. Börsnoterade företag ska dock även fortsättningsvis omfattas av dessa krav.

Det innebär att årsredovisningslagens gränsvärde för större företag höjs när det gäller värdena för balansomslutning – till 55 miljoner kr – och nettoomsättning till 110 miljoner kr.

Man föreslår också ett utvidgat undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning när ett överordnat moderföretag redan upprättar en likvärdig koncernredovisning enligt utländska regler. Dessutom föreslås att upplysningar om dotterföretag endast ska behöva lämnas vid direkta ägarintressen.

Hållbarhetsrapportering

När det gäller hållbarhetsrapportering bedömer utredningen att Sverige inte bör införa ett system där hållbarhetsrapporter kan granskas av särskilda oberoende granskare. Fördelarna med ökad konkurrens anses inte uppväga kostnaderna för att införa ett sådant system.

Lägre administrativa kostnader

Utredningen beräknar att ca 450 000 mikroföretag och 6 500 medelstora företag berörs av förslagen, och att detta kommer att minska företagens administrativa kostnader. Det är alltså väldigt många av de ca 700 000 företag som varje år är skyldiga att upprätta en årsredovisning.

Ikraftträdande

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft 1 januari 2028 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter utgången av år 2027.

SOU 2026:59, ”Några frågor om redovisning och om granskning av hållbarhetsrapporter”