EU-direktiv ska bli svensk lag

Ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda som beslutades 2024 ska nu införlivas i svensk lag. De aktuella bestämmelserna i direktivet ska genomföras genom ändringar i jordabalken och bostadsrättslagen.

Direktivet om byggnaders energiprestanda innehåller krav på nya och befintliga byggnader och ska bidra till uppfyllandet av EU:s energi- och klimatmål. Syftet med direktivet är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader och minskning av växthusgasutsläpp från byggnader i unionen.

Bestämmelserna innehåller krav på att medlemsstaterna ska undanröja hinder för installation av laddningspunkter i bostadsbyggnader med parkeringsplatser. Bestämmelserna behandlar särskilt kravet på att få tillstånd från hyresvärden eller andra delägare för en privat laddningspunkt för eget bruk.

Parkeringsplatser som berörs

Om en hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare – bostad eller lokal – har rätt att nyttja en bilparkeringsplats, ska man kunna begära att få en laddningspunkt för elfordon installerad till den parkeringsplatsen. Det är alltså normalt hyresvärden eller bostadsrättsföreningen som ska installera laddningspunkten, inte den boende.

En förutsättning är att parkeringsplatsen ska ligga i samma hus som bostadslägenheten eller i närheten av det huset.

Den som har en bostadslägenhet eller parkeringsplats upplåten till sig i andra hand ska inte ha rätt att begära installation av en laddningspunkt.

Den som begär ska också stå för kostnaden

Det är den som begär att få en laddningspunkt installerad som ska stå för de kostnader som laddningspunkten medför. Det kan gälla t ex kostnader för installation, förberedande arbete, el, underhåll av laddningspunkten och administration. Det innebär alltså att den boende ska stå för samtliga kostnader, och kostnaderna ska inte belasta övriga boenden eller fastighetsägaren.

Vägra installation kräver befogad anledning

Att vägra installera en laddningspunkt kräver en befogad anledning, och ska kunna prövas av hyres- eller arrendenämnden.

Enligt EU-direktivet får en begäran om att installera laddinfrastruktur nekas endast om det finns allvarliga och berättigade skäl till detta. Enligt regeringen är det viktigt med en nyanserad och flexibel tillämpning av bestämmelserna, varför det inte bör anges i lagen när en begäran om installation av en laddningspunkt ska kunna vägras. En begäran bör dock kunna vägras om det redan finns eller planeras för en kollektiv lösning för elfordon eller om installationen skulle ta en större del av fastigheten (än vad som är rimligt) i anspråk eller påverka andra boende.

Vad händer med laddningspunkten vid flytt?

Flera remissinstanser har efterlyst ett förtydligande om vad som händer med laddningspunkten efter installationen. Har en boende (den som stått för kostnaden) t ex rätt att ta med sig laddningspunkten när den flyttar?

Regeringen hänvisar här till jordabalken som säger att föremål som nyttjanderättshavaren eller annan än fastighetsägaren tillfört fastigheten inte anses höra till fastigheten, om inte föremålet och fastigheten kommit i samme ägares hand. I rättspraxis har det konstaterats att det vid bedömningen av vem som ska anses ha tillfört ett föremål gäller att avgöra i vems intresse – fastighetsägarens eller någon annans – ett föremål har tillförts så att det i och för sig skulle kunna utgöra tillbehör. Omständigheter som kan beaktas vid intresseprövningen är vem som fattat beslut om att ett föremål ska tillföras en fastighet, vem som burit kostnaderna för föremålet, vem som har nyttan av föremålet, vem som ansvarar för drift och underhåll samt vad som åsyftats i fråga om ägandet.

Det ligger nära till hands att laddningspunkten typiskt sett skulle bedömas som ett fastighetstillbehör, men det är en bedömning som måste avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, enligt regeringen. Det är därför inte möjligt att göra några generella uttalanden om en laddningspunkt kommer tillhöra fastighetsägaren eller den boende. Så länge det inte påverkar andra boende finns det i regel inte heller något som hindrar parterna från att komma överens om hur utrustningen ska hanteras vid en flytt.

Ikraftträdande

Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft 29 maj 2026.

Regeringens prop 2025/26:148

Källa; Björn Lundén