Allmänt om räntefördelning

I ett aktiebolag kan ägaren låna in pengar och få ut en ränta på de inlånade pengarna. Marknadsmässig ränta beskattas i inkomstslaget kapital med 30% skatt.

I enskild näringsverksamhet har man ett motsvarande upplägg – räntefördelning – som innebär att den del av företagets vinst som beror på de inlånade eller satsade medlen, och som alltså inte beror på delägarens arbetsinsats, beskattas i inkomstslaget kapital med 30% skatt i stället för som förvärvsverksamhet.

Positiv räntefördelning – frivillig

Positiv räntefördelning innebär att du gör ett avdrag från din näringsinkomst, samtidigt som du beskattas för motsvarande inkomst i inkomstslaget kapital. Avdraget beräknas, enkelt uttryckt, på det kapitalunderlag verksamheten visar vid årets början. På kapitalunderlaget beräknar du en schablonränta som blir ditt fördelningsbelopp.

Positiv räntefördelning är frivillig och får göras från första kronan (före 1 januari 2025 var gränsen 50 000 kr).

Negativ räntefördelning – obligatorisk över 500 000 kr

Negativ räntefördelning fungerar på samma sätt som positiv räntefördelning, fast tvärtom. Om du har negativt kapitalunderlag över en viss gräns innebär det enkelt uttryckt att du beskattas för en fiktiv ränta som om du lånat pengar från ditt företag så att det egna kapitalet blir negativt. Denna ränta får du avdrag för i inkomstslaget kapital samtidigt som du beskattas för motsvarande belopp i inkomstslaget näringsverksamhet. Det negativa räntefördelningsbeloppet tas alltså upp som intäkt i din enskilda firma.

Negativ räntefördelning är obligatorisk om kapitalunderlaget är minst 500 000 kr (innan 1 januari 2025 var gränsen 50 000 kr).

Skatteverket om räntefördelning vid ny ägare

I ställningstagandet har Skatteverket gett sin syn på hur räntefördelning ska göras när en näringsverksamhet tas över av en ny ägare. Dessutom behandlas frågan om detta påverkas av om den nya ägaren bedrivit näringsverksamhet tidigare eller inte.

Sparat fördelningsbelopp får inte räknas med i kapitalunderlaget

Vid räntefördelning utgår man från kapitalunderlaget som är skillnaden på värdet av tillgångarna och skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång.

Om man inte utnyttjat positiv räntefördelning under ett tidigare år har man ett sparat fördelningsbelopp, vilket får läggas till kapitalunderlaget.

Av inkomstskattelagen framgår att sparat fördelningsbelopp är den del av ett positivt räntefördelningsbelopp som den skattskyldige inte utnyttjar ett visst år.

Enligt Skatteverket innebär detta att ett kvarstående sparat fördelningsbelopp ska tas upp hos överlåtaren (den skattskyldige), och får inte användas av övertagaren vid beräkning av kapitalunderlaget under övertagandeåret. Detta gäller oavsett om övertagaren har bedrivit verksamhet tidigare eller inte.

Sparat fördelningsbelopp får nyttjas direkt

Skatteverket anser dock att ett sparat fördelningsbelopp – alltså ett belopp som inte nyttjats av överlåtaren – får nyttjas direkt.

Det gäller oavsett om övertagaren tidigare bedrivit verksamhet eller inte.

Är kapitalunderlaget negativt måste det övertagna beloppet i första hand kvittas mot det negativa beloppet, innan det får nyttjas för positiv räntefördelning.

Nystartad verksamhet får inte beräkna räntefördelning – men nyttja det sparade beloppet

Av inkomstskattelagen 33 kap 8§ framgår att man vid beräkning av kapitalunderlaget ska utgå från skillnaden mellan tillgångar och skulder vid utgången av föregående beskattningsår.

Eftersom en nystartad verksamhet inte haft något tidigare beskattningsår får man inte beräkna något positivt fördelningsbelopp första året.

Detta innebär att en ny ägare, som inte haft någon tidigare verksamhet, och tar över en verksamhet inte får beräkna ett nytt fördelningsbelopp första året.

Skatteverket anser dock att (se avsnittet ovan) en ny ägare får nyttja ett sparat fördelningsbelopp. För en nystartad verksamhet får man alltså inte beräkna räntefördelning, men dock använda beloppet som man tagit över från överlåtaren.

Vad är nytt i ställningstagandet?

Skatteverket anser – precis som tidigare – att den som övertar en näringsverksamhet inte får räkna in ett sparat fördelningsbelopp i kapitalunderlaget.

Till skillnad från tidigare, anser dock Skatteverket att den som övertar en näringsverksamhet får använda ett övertaget, sparat, fördelningsbelopp redan det första beskattningsåret.

 Skatteverkets ställningstagande 8-16818-2026