Kontanter ska minska sårbarheten

Kontanter har trots den minskade användningen fortsatt en särställning och det finns också fortsatt en generell efterfrågan på kontanter hos konsumenter och företag, även om andra betalmedel används i allt större omfattning. Kontanternas särställning beror inte bara på att det är ett lagligt betalningsmedel – som tillhandahålls av staten och som staten även ytterst garanterar värdet på – utan även på att kontanter till sin fysiska form besitter vissa egenskaper som få andra betalmedel har.

Kontanters roll som betalningsmedel ska därför stärkas för att minska sårbarheten med enbart digital betalning. Det är syftet bakom regeringens beslut som innebär att kontanta medel ska fortsätta fungera som betalningsmetod för viktiga inköp.

Digitala betalningslösningar är känsliga för cyberattacker och andra störningar, alla har heller inte möjlighet att betala digitalt. Därför är det viktigt att kontanthandeln hålls vid liv och att vi bibehåller ett robust betalningssystem som även är inkluderande. För att detta ska vara möjligt, krävs också att bankerna ska kunna erbjuda kontanthantering.

Livsmedelsbutiker och apotek

Riksdagen vill säkerställa kontanters fortsatta funktionalitet när det gäller inköp i livsmedelsbutiker och apotek. Syftet är att säkerställa att dagens möjligheter till kontant betalning kan upprätthålls även framöver. För att kontanters funktion ska kunna garanteras i händelse av störningar är det en förutsättning att det finns strukturer som kan upprätthållas under normala förhållanden, så att kontanter kan vara ett av flera betalningssätt under höjd beredskap eller fredstida krissituationer.

Riksdagen har därför beslutat att livsmedelsbutiker och apotek ska som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar (sedlar och mynt) för försäljning av varor och tjänster på fysiska försäljningsställen som har bemannad kassa.

Skyldigheten ska inte gälla om säkerheten för personal inte kan upprätthållas eller om det finns risk för att livsmedelsbutiker eller apotek behöver läggas ner pga kostnaden för att hantera kontanter.

Skyldigheten riktar sig mot livsmedelsbutiker och apotek och innebär ingen rättighet för konsumenter att betala med kontanter i varje enskilt fall, man ska kunna neka att ta emot kontant betalning vid en enskild försäljning om det finns något godtagbart skäl.

Beloppsgräns

Man ska som sagt kunna neka att ta emot kontant betalning vid en enskild försäljning. Dessutom finns en beloppsgräns, som innebär att skyldigheten att ta emot kontanter gäller för en betalning som avser högst 0,1 prisbasbelopp (5 920 kr 2026) och högst 25 mynt.

Ingen tillsyn

Med hänsyn till den goda kontantacceptansen hos berörda aktörer anser regeringen att det i nuläget inte finns behov av en tillsynsstruktur på området. De berörda företagen ska alltså själva ansvara för att skyldigheten uppfylls så att det går att betala med kontanter på de aktuella försäljningsställena.

Banker ska erbjuda kontanthanteringstjänster

Trots skyldigheten för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster (som trädde i kraft 1 januari 2021) har kontantanvändningen fortsatt att minska. Om tillgången till kontanter fortsätter att minska kan kontanter på sikt riskera att sakna reell betydelse som betalningsmedel. Det innebär en risk för att den fastställda målsättningen att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser inte kommer att kunna säkerställas i framtiden. En sådan utveckling innebär allvarliga problem för samhället i stort som inte bara har att göra med utanförskap och bristande integritet för delar av befolkningen utan också med säkerhet, beredskap och effektivitet på betalningsmarknaden.

I dag är kreditinstitut (nedan kallad banker) skyldiga att tillhandahålla platser för insättning av kontanter till företag men inte till konsumenter (även om t ex insättningsautomater är tillgängliga för konsumenter.

Riksdagen har beslutat att:

• Banker måste erbjuda även konsumenter en möjlighet att göra kontantinsättningar.

Samma geografiska fördelning som gäller för tillhandahållande av platser för dagskasseinsättningar för företag bör gälla för platser för kontantinsättningar för konsumenter, dvs att högst 1,22% av befolkningen ska ha längre än 25 kilometer till närmaste plats för kontantinsättning.

Riksdagen har beslutat att:

• Banker (och filialer till utländska banker) som tillhandahåller betalkonton till företag ska tillhandahålla behovsanpassade och lämpliga tjänster för växelhantering och dagskasseinsättningar för företag.

Post- och telestyrelsen sköter tillsynen

Post- och telestyrelsens ska stå för tillsynen, så att banker uppfyller sina skyldigheter. Finansinspektionen ska ingripa mot banker som inte uppfyller skyldigheten.

Ikraftträdande

Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2026.

Regeringens prop 2025/26:199, Finansutskottets betänkande, 2025/26:FiU39

Källa; Björn Lundén