Miljö

För att Sverige ska nå miljömålet om nettonollutsläpp till 2045, läggs stor vikt på att ta fram förnyelsebar energi. Idag satsas det främst på vind- och vattenkraft, för att öka den fossilfria elproduktionen. Vindkraft på land är den mest kostnadseffektiva lösningen, och kan relativt snabbt tas i bruk.

Dock är inte allmänheten enbart positivt inställd till just vindkraftverk. Påverkande faktorer till detta är bland annat den inverkan vindkraftverken har på djur- och naturlivet, de lågfrekventa bullerljuden och den estetiska faktorn att vindkraftverken sällan smälter in i omgivningen. Dessa faktorer kan också leda till en värdeminskning för de närliggande bostäderna.

Kommunerna först ut

I budgetpropositionen 2025 beslutades i ett första steg att införa ett ekonomiskt stöd till kommuner som påverkats av vindkraftsanläggningar. Tanken var också att fler kommuner ska uppmuntras att säga ja till att fler vindkraftverk uppförs. Ersättningen är baserad på fastighetsskatten utifrån var anläggningen uppförs och dess genererade effekt. Detta är en ersättning som kommer att fortsätta löpa på.

Nästa steg privatpersoner

Nu är det privatpersonernas tur att kunna erhålla en viss kompensation när det uppförs nya vindkraftverk nära deras bostäder. Den nya ersättningen kallas vidkraftsersättning och betalas ut av verksamhetsutövaren för vindkraftsanläggningen. Ersättningen ska gå till den som vid utgången av intäktsåret äger en bostadsbyggnad som ligger nära ett vindkraftverk. Med bostadsbyggnad menas småhus, ägarlägenhet eller hyreshus som helt eller delvis är inrättat till bostad. Även fritidshus och småhus på lantbruksfastigheter kan omfattas, om de är bostadsbyggnader enligt lagen.

För att ha rätt till ersättning krävs att bostadsbyggnaden ligger inom ett avstånd som motsvarar högst nio gånger vindkraftverkets höjd. Om ett vindkraftverk är 250 meter högt innebär det alltså att bostadsbyggnader inom 2,25 kilometer omfattas. Avståndet ska mätas från mittpunkten i vindkraftverkets torn till den del av byggnaden som ligger närmast vindkraftverket. Byggnaden ska dessutom ha funnits, eller varit under uppförande, när verksamhetsutövaren ansökte om tillstånd att uppföra vindkraftsanläggningen, för att ha rätt till ersättning.

Det är ägaren som får ersättningen – inte hyresgästen eller den som är folkbokförd i bostaden. En fastighetsägare kan till exempel vara en privatperson, ett bostadsföretag eller en bostadsrättsförening. Om flera personer äger byggnaden tillsammans delas ersättningen efter ägarandel. Om samma person äger flera bostadsbyggnader på samma fastighet ges ersättning bara för den byggnad som ger högst belopp.

Så beräknas ersättningen

Ersättningen beräknas som en andel av vindkraftverkets intäkter. Ett vindkraftverks intäkt beräknas genom att hela anläggningens intäkt delas med antalet vindkraftverk. Intäkten ska schablonmässigt motsvara marknadsvärdet av den el som produceras i det aktuella elområdet. Det betyder att ersättningen kommer att variera beroende på vart i landet man bor då elpriserna skiljer sig åt.

Ersättning beroende på avstånd mätt i vindkraftverkshöjder:

• upp till 5 verkshöjder: 2,5 promille

• över 5–6 verkshöjder: 2,0 promille

• över 6–7 verkshöjder: 1,5 promille

• över 7–8 verkshöjder: 1,0 promille

• över 8–9 verkshöjder: 0,5 promille.

Om bostadsbyggnaden ligger nära flera vindkraftverk får ersättningen beräknas på de två verk som ger högst ersättning. Den sammanlagda ersättningen till alla ersättningsberättigade får dock inte överstiga två procent av vindkraftsanläggningens intäkter.

Räkneexempel

Regeringen bjuder också på några praktiska exempel på hur beräkningen av ersättningen ska göras, så här kommer ett (baserat på ett enda vindkraftverk):

Vid 2024 års genomsnittliga elpriser uppgår ersättningen i det närmaste intervallet till cirka 9 500–19 200 kr per verk, beroende på elområde. Beloppen kan bli dubbelt så höga om ersättning lämnas för två verk.

Skattefrihet och anmälan

Vindkraftsersättningen är skattefri till den del som avser en privatbostad. Den som vill få ersättning måste dock skriftligen anmäla sitt anspråk till verksamhetsutövaren varje år, senast i februari året efter intäktsåret. Ersättningen ska därefter utbetalas senast 1 juli.

Ikraftträdande

Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2026.

Regeringens prop 2025/26:239, Näringsutskottets betänkande 2025/26:NU20

Källa; Björn Lundén