Nya fåmansregler från 2026 – förenklingar på gång efter lång väntan

Efter över två års utredning presenterade regeringen i samband med höstens budgetproposition sitt förslag till nya regler för fåmansföretag. Det har varit en het potatis för svenska företagare – och nu står det klart att (nästan alla) fåmansdelägare kan se fram emot enklare beräkningsregler och större utdelningsutrymme.

De föreslagna reglerna innebär bland annat en ny beräkning av gränsbelopp, att räntan slopas på det sparade utdelningsutrymmet och att tidsgränser som karenstid förkortas med ett år.

De nya beräkningsreglerna innebär bland annat:

• att dagens förenklingsregel och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare,
• att man får tillgodoräkna sig ett höjt schablonbelopp per företag (4 inkomstbasbelopp, vilket är 322 400 kr 2025, vilket används 2026), fördelat mellan delägarna utifrån ägarandel, och för en delägare som äger andelar i flera företag begränsas dennes sammanlagda grundbelopp till 4 inkomstbasbelopp
• att dagens löneuttagskrav (ägarens/närståendes lön) och kapitalandelskrav (4% gränsen) slopas och ersätts av ett schablonmässigt löneavdrag (8 inkomstbasbelopp, vilket är 644 800 kr 2025, vilket används 2026). Dock kvarstår regeln om att en delägare kan nyttja ett lönebaserat utrymme motsvarande högst 50 gånger den egna eller någon närståendes lön
• att alla delägare i fåmansföretag med anställda får möjlighet att tillgodoräkna sig ett löneunderlag
• att räntebaserat utdelningsutrymme fortsatt beräknas till statslåneräntan + 9 procentenheter, men endast beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr
• att uppräkningsräntan på sparat utdelningsutrymme slopas

Regeringen föreslår också att karenstiden vid bedömningen av om andelarna är kvalificerade och andra tidsgränser kortas med ett år.

Det innebär alltså att karensperioden blir fyra år istället för fem år som gäller enligt dagens regler. För bolag som redan ligger i karens gäller detta dock först från 2027 (bolag i karens från 2023 eller senare får en förkortad period med ett år).

Reglerna berör många delägare och företag

540 000 delägare i 400 000 företag

3:12 reglerna berör 540 000 personer som är delägare i 400 000 direktägda fåmansföretag. Fåmansföretagen utgör en betydande del av det privata näringslivet i Sverige med sammanlagt ca 1,6 miljoner anställda. Fåmansföretagen står för ca 37% av den totala omsättningen bland privatägda aktiebolag och 50% av de samlade personalkostnaderna.

Förslagen som lämnas beräknas medföra en lägre beskattning för delägarna i fåmansföretag med 1,1 miljarder kr per år. De sammanlagda gränsbeloppen beräknas öka med drygt 15% jämfört med dagens regler, och ungefär 80% av delägarna beräknas få ett större gränsbelopp genom förslagen.

Delägarna i de minsta företagen gynnas av att gränsbeloppen ökar genom införandet av ett grundbelopp, medan delägare i små och medelstora företag med anställda även gynnas av att löneuttagskravet och kapitalandelskravet slopas. Eftersom detta medför att fler delägare i företag med anställda får del av ett lönebaserat utrymme, stärker förslaget även incitamenten att investera och anställa, enligt regeringen.

Den nya modellen för beräkning av gränsbelopp

I slutet av denna artikel finns ett antal beräkningsexempel som visar effekten av de föreslagna beräkningsreglerna i praktiken. Där finns också ytterligare förklaringar av hur reglerna fungerar i olika situationer och vilka val man därmed kan göra för att uppnå bästa skattesituation.

Endast en beräkningsregel

Regeringen föreslår en ny modell för beräkning av gränsbeloppet. I den nya modellen ersätts dagens förenklingsregel och huvudregel med en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare.

Grundbelopp

Ett grundbelopp (4 inkomstbasbelopp) införs per företag som ska fördelas på andelarna i företaget.

Inkomstbasbeloppet som används för utdelningsberäkning 2026 är inkomstbasbeloppet för 2025, som är 80 600 kr. Vid beräkning av grundbeloppet används 4 IBB, som är 322 400 kr.

Delägare som äger andelar i mer än ett företag ska fördela sitt grundbelopp mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga 4 inkomstbasbelopp (IBB). Fördelningen mellan företagen ska göras i proportion till ägd andel i respektive företag.

Följande exempel illustrerar hur fördelningen ska göras.

Räntebaserat utdelningsutrymme och alternativa omkostnadsbelopp

Det räntebaserade utrymmet begränsas så att endast de som har ett omkostnadsbelopp på mer än 100 000 kr får tillgodoräkna sig ränta (på det överskjutande beloppet). Räntan blir fortsatt statslåneräntan + 9 procentenheter.

Kravet på att omkostnadsbeloppet ska överstiga 100 000 kr innebär att bestämmelsen gynnar de som gör större investeringar, utan att komplicera beräkningarna för de som endast gjort mindre investeringar. Nivån på grundbeloppet har delvis valts för att även kompensera för detta.

Regeringen föreslår även att index- och kapitalunderlagsreglerna slopas. Bestämmelserna får dock genom en övergångsregel tillämpas för inkomstår som avslutas före 1 januari 2029.

Reglerna är en form av övergångsregler från tiden före skattereformen 1990/91, och innebär att omkostnadsbeloppet får beräknas enligt särskilda regler för aktier som förvärvats före vissa datum. När dessa regler slopas blir lagstiftningen enklare att överblicka, och mängden alternativa regler och handlingsalternativ som delägare behöver hålla reda på, och jämföra utfallet av, minskar. Eftersom endast omkostnadsbelopp över en viss nivå får användas i den nya modellen minskar också behovet av dessa alternativa regler.

Ingen ränta på sparat utdelningsutrymme

Uppräkningsräntan på sparade utdelningsutrymmen (idag statslåneräntan + 3 procentenheter) föreslås slopad av förenklingsskäl. De gränsbelopp som baseras på uppräkningsräntan bedöms till stor del utgöras av gränsbelopp som delägarna ändå inte hade kunnat använda.

Lönebaserat utdelningsutrymme

Regeringen föreslår en förändrad beräkning av lönebaserat utdelningsutrymme. Fortsatt ska 50% av löneunderlaget året före inkomståret (utdelningsåret) få nyttjas men dagens löneuttagskrav (kravet på ägarens/närståendes lön) och kapitalandelskrav (4% gränsen) slopas. Istället införs ett schabloniserat avdrag för egen lön på 8 inkomstbasbelopp. Vid beräkningen används inkomstbasbeloppet året före inkomståret (8 x 60 800 = 644 800 kr för utdelningsberäkning 2026).Detta kallas löneavdrag och minskar alltså löneunderlaget. Löneavdraget föreslås vara 8 inkomstbasbelopp även om andelarna inte innehafts under hela året, dvs någon proportionering utifrån innehavstid föreslås inte.

Om två makar är delägare i samma företag ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för makarnas andelar och därefter fördelas utifrån makarnas andelar i företaget. Man föreslår också att det ska anges i lagtexten att bedömningen om två personer är makar, ska göras vid beskattningsårets ingång.

De nya reglerna innebär att samtliga delägare i fåmansföretag som har anställda får möjlighet att tillgodoräkna sig löneunderlag i företaget, oavsett storleken på ägarandel (kapitalkravet på 4% slopas) eller eget/närståendes löneuttag (lönekravet slopas).

Det lönebaserade utrymmet för delägarens samtliga andelar i företaget ska även fortsättningsvis maximalt kunna uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön enligt förslaget. Denna regel fyller i det nya systemet ytterligare ett syfte, nämligen att säkerställa att en delägare (eller en närstående) faktiskt tar ut en lön som gör att delägaren kan nyttja löneunderlaget. Tas inte någon lön ut överhuvudtaget blir ju effekten att inget löneunderlag kan nyttjas (0 kr x 50 = 0 kr).

Löneunderlag vid andelsbyten

Nuvarande regler kan (i vissa situationer) innebära att löneunderlag som hör till en avyttrad andel delvis kan falla bort året efter ett andelsbyte. För att undvika denna effekt föreslår regeringen att även den lön som betalats ut innan andelsbytet (årets lön) ska ingå vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den mottagna andelen.

Förslaget innebär att löneunderlaget vid interna aktieöverlåtelser som görs genom andelsbyte skyddas, medan löneunderlag vid vanliga interna aktieöverlåtelser fortsatt påverkas genom att löner före överlåtelsen kan falla bort.

Kapitalandelskravet (4%)

Regeringen föreslår att kapitalandelskravet på 4% för att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning slopas.

Kapitalandelskravet har kritiserats för att det anses minska intresset för att använda reglerna om kvalificerade personaloptioner i fåmansföretag.

Genom att ta bort kapitalandelskravet blir reglerna om kvalificerade personaloptioner mer effektiva när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens i växande företag. Avsikten med personaloptioner är att ge incitament för anställda att prestera och bidra till företagets tillväxt, genom en möjlighet att ta del av värdeökningen i företaget. Normalt äger man mindre än 4% av bolaget och har då inte möjlighet att ta del av ett lönebaserat utrymme.

Med förslaget kan de däremot ta del av ett lönebaserat utrymme om företaget växer och de har då en hög lönesumma då optionen nyttjas för att förvärva andelar.

Kvalificerade personaloptioner

Förslaget att avskaffa kapitalandelskravet (4%-gränsen) och löneuttagskravet innebär en ny möjlighet att beräkna ett lönebaserat utrymme för delägare som förvärvat andelar genom personaloptioner. Även delägare med mindre ägarandelar kommer att kunna ta del av ett lönebaserat utrymme om företaget växer och anställer.

Införandet av ett grundbelopp på 4 inkomstbasbelopp innebär också en betydande förbättring för de delägare som i dagsläget beräknar årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln. Även för delägare som beräknar årets gränsbelopp enligt huvudregeln men utan lönebaserat utrymme kommer förslaget att innebära betydande förbättringar.

Sammantaget leder förslaget till att det blir mer attraktivt att använda kvalificerade personaloptioner. Systemet kommer också bli mer effektivt när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens i växande företag, menar regeringen.

Dotterföretagsdefinitionen avskaffas för aktiebolag

Regeringen föreslår att den nuvarande dotterföretagsdefinitionen avskaffas när det gäller aktiebolag. Detta innebär att bedömningen av om ett företag är ett dotterföretag i stället ska göras enligt civilrättsliga regler i aktiebolagslagen.

Dotterbolagsdefinitionen för handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer föreslås dock finnas kvar eftersom det annars skulle vara oklart hur löneunderlaget i dessa ska fördelas.

Idag görs bedömningen enligt Inkomstskattelagen som innebär ” andel, direkt eller indirekt via ett annat dotterföretag, överstiger 50 % av kapitalet”.

Enligt de nya reglerna ska alltså Aktiebolagens/Årsredovisningslagens definition användas.

Denna definition är särskilt intressant vid beräkning av lönebaserat utrymme, eftersom även löner i dotterbolag får räknas in.

Med den nya definitionen kan fler en ett ägarbolag utgöra ”moderbolag” och nyttja lönerna i dotterbolaget.

Det innebär alltså att lönerna i ett dotterbolag, enligt de nya reglerna, kan räknas med i mer än ett ägarföretag.

Karensregeln

Karensregeln och vissa andra tidsgränser sänks med ett år

Dagens tidsgränser föreslås genomgående sänkas med ett år, till inkomståret och de fyra föregående eller efterföljande inkomståren. Enligt dagens regler gäller alltså fem år (plus innevarande inkomstår).

Detta har betydelse för flera olika delar av fåmansreglerna. Fram för allt har det betydelse för bedömningen av hur länge en andel ska anses kvalificerad efter att en delägare har slutat att vara verksam i betydande omfattning i företaget eller för bedömningen av bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet.

Även bedömningen av om utomståenderegeln är tillämplig påverkas av hur lång tid som ska beaktas. Genom att en kortare tidsperiod ska läggas till grund för de olika skattemässiga bedömningarna kan tillämpningen av reglerna förenklas.

I de fall tidsgränsreglerna är framåtblickande (inkomståret plus ett antal år därefter) föreslås det generella ikraftträdandet 1 januari 2026 gälla även för beräkningen av tidsgräns. Det innebär att förändringen ska inträffa 2026 eller senare för att den förkortade tidsgränsen på inkomståret plus 4 år ska gälla. Har förändringen inträffat tidigare än 2026 fortsätter tidsgränsen inkomståret plus 5 år att gälla.

I de fall tidsgränsreglerna är bakåtblickande, t ex för karensreglerna när ett bolag läggs i träda, föreslås ikraftträdandet vara 1 januari 2027. Det innebär att den utlösande händelsen ska inträffa 2027 eller senare för att den förkortade tidsgränsen på inkomståret plus 4 år ska gälla. Har förändringen inträffat tidigare än 2027 fortsätter tidsgränsen inkomståret plus 5 år att gälla.

I aktiebolag där ägaren inte varit verksam i betydande omfattning sedan tidigare 2023 eller senare förkortas karenstiden med ett år. Se bilden nedan.

De nya reglerna gäller från 1 januari 2026

Lagändringarna i inkomstskattelagen föreslås träda i kraft 1 januari 2026 och ändringarna ska om inte annat anges tillämpas första gången för inkomstår som börjar efter 31 december 2025.

Utöver denna generella regel för ikraftträdande finns en rad särregleringar för olika situationer och företeelser, vilket beskrivits under respektive område i den här artikeln.

Vad ska man tänka på redan under 2025?

För att maximera utfallet enligt de nya reglerna från 2026 kan och bör en delägare förbereda sig redan under 2025. Detta eftersom

• situationen 1 januari 2026 (aktieägande, familjeförhållanden mm) avgör hur beskattningen blir för 2026 enligt 3:12-reglerna
• löneunderlaget under 2025 ligger till grund för eventuell lönebaserad utdelning.

Räkneexempel

Nedanstående räkneexempel visar hur beräkningarna enligt den föreslagna modellen ska göras.

I samtliga typfall antas att statslåneräntan uppgår till 1% och inkomstbasbeloppet (IBB) till 80 600 kr (2025 års nivå, vilket används i utdelningsberäkningen 2026).

Det som skiljer delägarna i exemplen åt är lönesumman i företaget och delägarnas ägarandelar. Grundbeloppet uppgår i exemplen till 4 IBB per företag och löneavdraget till 8 IBB.

Regeringens proposition 2025/26:1

Källa; Björn Lundén